Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Språkkrönika: Goda skäl att älska amatörer

Glad amatör.
Glad amatör. Foto: Alamy

SPRÅKKRÖNIKA. Om jag säger ”en glad amatör”. Vem tänker du på då?

I tisdags hade tv-programmet Det stora fågeläventyret premiär i SVT. Att äventyret är stort går inte att ta miste på. Reklamfilmerna om programmet har pågått i månader, och det är tablålagt på bästa sändningstid.

Upplägget är att sju kända personer paras ihop med sju rutinerade fågelskådare. Tillsammans tävlar de i olika fågelrelaterade grenar. De ska bland annat fotografera så många fågelarter som möjligt på viss tid, försök ta en närbild av en fågel som täcker så mycket som möjligt av bilden och försöka känna igen och beskriva uppstoppade fåglar.

Det är mycket underhållande och samtidigt bildande. På ett lustfyllt sätt får jag lära mig om fåglar och fågelskådning. Det är typiskt bra public service. Det kunde till och med vara superbra, om det inte vore för en liten språklig småsak som retar mig.

När programledaren Martin Emtenäs en gång för mycket säger ”kändisar” då prövas min annars mycket positiva inställning. Ordet jag så gärna skulle vilja lägga i hans mun är nämligen ”amatörer”. Det är ordet som förtjänar en ny storhetstid och en lite mer positiv laddning.

Ordet amatör betyder enligt Svensk ordbok en icke yrkesmässig utövare av en viss verksamhet. Ordboken specificerar sedan att tonvikten ligger på bristande skicklighet. Det stämmer utmärkt på deltagarna i tv-programmet.

I ordboken kan man också ana att ordet är nedsättande. Det används ofta i skämtsamma uttryck, som ”vad är det för amatörer som har lärt upp dig”. Denna negativa stämpel, tillsammans med en allmän önskan att yrken ska professionaliseras och akademiseras, gör att amatörer sällan ses som en positivt bidragande faktor. Googla på ”Trump” och ”amatör”, och det blir nästan löjligt tydligt hur lågt ordet värderas.

Ändå är amatörer verkligen en resurs att räkna med. Inom forskning har på senare tid allmänheten fått allt större betydelse. Bland annat genom det som på engelska heter citizen science, och på svenska ofta översätts med medborgarforskning. Det kan vara oskolade medhjälpare som räknar fjärilar på sommaren eller letar supernovor i teleskopbilder. Är det inte amatörforskare vi talar om?

Ordet amatör kom till svenskan på 1700-talet, inlånat från franskan. Det är bildat till latinets amator, älskare. Man kan säga att en amatör är en som älskar det den gör. Är inte det en fin utgångspunkt för att återerövra ordet!

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.