Att avsluta ett telefonsamtal borde vara en enkel sak. Bara säga hejdå och lägga på. Men så enkelt är det inte. I alla fall inte för mig. Allt oftare kommer jag på mig själv med att försöka avsluta telefonsamtal och lägga på luren i en halv evighet. Det skickas trevligheter fram och tillbaka, trevligheter som tydligt signalerar att det är dags att avrunda – men utan att någon tar det slutgiltiga steget och faktiskt lägger på.

Möjligen är det inte så konstigt att detta oftast sker i samtal med människor där relationen är ett mellanting mellan formell och familjär, inte sällan i jobbsammanhang. I dessa samtal står liksom relationen på spel på ett annat sätt. Det är viktigt att båda är nöjda med samtalet, så att kontakten förblir god.

I telefonkontakt med en kundtjänst till exempel, oroar jag mig ju inte för konsekvenserna av att lägga på utan att känna av om den andra personen är redo att avsluta. Inte heller tar min och min pappas relation stryk av att han envisas med att avsluta alla telefonsamtal fint, hej oavsett om han pratar med mig eller med Skatteverket, eftersom jag känner honom och vår relation så att säga tål det. Men för de lite känsligare relationerna, där någonstans mellan familj och kundtjänst – och för den som liksom jag riskerar att fastna i en rundgång av avslutande artigheter – föreslår jag uttrycket vi säger så.

Uttrycket fungerar som en diskurspartikel, de där småorden som exempelvis ju, asså, vahettere och så att säga som utgör samtalets smörjmedel. Det fungerar också ypperligt som inbjudan till avslut i frågeform: ska vi säga så?

I antologin ”Sånt vi bara gör” skriver Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska, om den samtalsreglerande funktionen hos vi säger så. Även han noterar det inte helt okomplicerade i att komma till avslut; språkets artighetsregler kräver att samtalets avslutning planläggs och annonseras, inte minst för att båda parter ska vara överens om att slutet närmar sig. Det är nämligen påfallande ohövligt att plötsligt bara säga hejdå och gå, menar han.

Så vi får nog säga så.

Karin Skagerberg är redaktör på Språktidningen.

karin@spraktidningen.se 

 

 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet. 

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?