Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 16:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-hur-mycket-mjol-ar-drygt-en-deciliter/

Kultur

Språkkrönika: Hur mycket mjöl är drygt en deciliter?

Nu är måttet rågat! Eller?
Nu är måttet rågat! Eller? Foto: Shutterstock

SPRÅKKRÖNIKA. Nu är måttet rågat – en av fem svenskar anser att drygt betyder ungefär eller lite mindre än. Anders Svensson går till ordböckerna för att reda ut begreppen.

En kollega gick för ett tag sedan på Gröna Lund. I kassan undrade personalen hur gammal sonen var. ”Drygt tre år”, svarade kollegan. ”Ja, men är han mer eller mindre än tre år?” frågade den anställda. Kollegan gnuggade förvirringen ur öronen och svarade: ”Han har nyss fyllt tre år.”

Drygt är ett ungefärligt mått. Men enligt ordböckerna är det inte ungefärligt på vilket sätt som helst. Där anges betydelsen ’lite mer än’. En dryg liter ryms alltså inte i en kanna som rymmer exakt en liter.

Personen i kassan hade uppenbart en annan syn på betydelsen av drygt. Den anställda tolkade min kollegas svar som ’ungefär’ – och bad om ett precist svar eftersom åldern avgjorde om han skulle behöva betala för sonens åkbiljetter.

Berättelsen om den här språkförbistringen nådde språkvetarna Susanna Karlsson och Ylva Byrman. De bestämde sig för att undersöka hur svenskar uppfattar drygt. Fyra av fem ansåg att drygt betydde ’lite mer än’. En av fem tyckte däremot att drygt motsvarades av ’ungefär’ eller ’lite mindre än’.

Eftersom ”drygt” i sig är så vagt avslöjas olika uppfattningar bara när det uppstår missförstånd.

Att en så stor del hade en avvikande uppfattning var en överraskning. Mer informella undersökningar brukar ge samma utfall. Runt en femtedel svarar i regel att drygt betyder ’lite mindre än’ eller ’ungefär’.

Hittills är det ingen som har lyckats reda ut om den här betydelseglidningen är ett nytt fenomen i svenskan. Eftersom drygt i sig är så vagt avslöjas olika uppfattningar bara när det uppstår missförstånd. Vagheten innebär att drygt för det mesta kan tolkas på olika sätt utan att det upptäcks.

I ett recept som innehåller en dryg deciliter vetemjöl handlar det om ett ungefärligt mått. För majoriteten är det självklart att måttet är rågat, för andra kan mängden vetemjöl variera både uppåt och nedåt. Den som anser att drygt betyder ’lite mindre än’ och därför använder för lite mjöl tänker nog snarare att receptet var dåligt än att olika definitioner av drygt skulle vara problemet.

Ibland kan det kännas drygt när ord ändrar betydelse. Den som tycker att det språkliga måttet är rågat kan dock än så länge luta sig mot ordböckernas definition.

Anders Svensson är chefredaktör för Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?