Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 16:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-hur-mycket-morot-ater-hunden/

Kultur

Språkkrönika: Hur mycket morot äter hunden?

Åt hunden upp moroten eller nöjde den sig med en tugga?
Åt hunden upp moroten eller nöjde den sig med en tugga? Foto: Mujo Korach/TT

Verbfraser som stänga ner, öppna upp och starta upp har blivit allt vanligare i svenskan, skriver Anders Svensson och resonerar kring ämnet i språkkrönikan. Därifrån är steget inte långt till en hund som äter morötter.

I en krönika i DN kom Fredrik Strage nyligen ut som samtalsextremist – en person som tror på dialog mellan människor som har djupt skilda åsikter. Han var egentligen inte så intresserad av att tala med några meningsmotståndare. I förebyggande syfte ville han skaffa sig kredd, gräsrotsfinansiering och en följarsvans redo att länsa bankkontot för hans skull om han skulle bli arbetslös vid ett regeringsskifte: ”Men jag vill ändå förvissa mig om att jag har en karriär den dagen SD tar makten och med sin ungerskt inspirerade mediepolitik stänger ner DN och TV4.”

Vissa upprörs av samtalsextremister och de kontroversiella gäster som de låter komma till tals. Några stör sig på att Fredrik Strage beskriver Sverigedemokraterna som totalitära. Åtskilliga förfasar sig över tanken på regeringskontrollerade medier. Och andra irriterar sig på att han skriver stänger ner. ”Borde det inte räcka med stänger?” frågar en DN-läsare som dessutom undrar om Fredrik Strage har använt en anglicism.

Sannolikt beror den här utvecklingen på inflytande från engelskan.

Verbfraser som stänga ner, öppna upp och starta upp har på sistone blivit allt vanligare i svenskan. I regel går det bra att säga bara stänga, öppna och starta. Men verbpartiklarna ner och upp nyanserar ibland betydelsen. De används oftare när det är mer utdragna processer som beskrivs. Det är både vanligare och rimligare att tala om att starta upp en restaurangkedja – något som inte är gjort i en handvändning – än att starta upp en matberedare eftersom det är något som görs med ett knapptryck.

Sannolikt beror den här utvecklingen på inflytande från engelskan. Svenskan har dock redan en mängd verbfraser där verbpartiklar som upp ändrar betydelsen. Hunden åt upp moroten innebär att den satte i sig hela. Hunden åt moroten kan däremot betyda att den nöjde sig med en tugga och lämnade resten.

Mönstret är alltså gammalt i svenskan. Men nya verbfraser som exempelvis starta upp skapar en hel del irritation eftersom många tycker att de är onödiga. Den som stänger ner öppnar helt enkelt upp för somliga läsares frustration.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

Gör veckans språktest: Vad betyder orden? 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.