Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-02 01:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-iskallt-nej-till-svensk-trippelteckning/

Kultur

Språkkrönika: Iskallt nej till svensk trippelteckning

Glas-skål eller glass-skål? Tre kulor glass går bra – men inte tre ”s” i rad i svenska språket.
Glas-skål eller glass-skål? Tre kulor glass går bra – men inte tre ”s” i rad i svenska språket. Foto: TT

Är en glasskål en glas-skål eller en glass-skål? Trippelteckning av samma konsonant är inte accepterat i svenskan. Men i flera grannspråk är trippelteckning norm, konstaterar Anders Svensson i språkkrönikan.

Braskande rubriker om coronaviruset, flyktingkrisen och supertisdagen dominerade den gångna veckan. Men den bjöd också på en språkvårdsdebatt i mikroformat. Det började med att en tidning av misstag skrev om en flytttrend från storstäderna. En språkvårdare som vurmar för trippelteckning av konsonanter jublade. Men tidningen pudlade på Twitter med motiveringen att det inte såg ”så snyggt ut”. En annan språkvetare reagerade med besvikelse på ursäkten: ”Neeej våga leda den språkliga utvecklingen!”

Det korrekta hade varit att skriva flyttrend. Om det skulle vara oklart om det rör sig om en flyt-trend eller en flytt-trend är rekommendationen att använda bindestreck. Trippelteckning av samma konsonant är alltså inte accepterat i svenskan. Undantaget är avstavningar som till-låta.

Det finns ingen naturlag som säger att trippelteckning inte är snyggt. Vi är bara inte vana vid det.

Det här problemet kan bara uppstå i sammansatta ord. Är en glasskål en glas-skål eller en glass-skål? För det mesta avslöjar dock sammanhanget hur ordet ska tolkas.

Det finns ingen naturlag som säger att trippelteckning inte är snyggt. Vi är bara inte vana vid det. I flera grannspråk är trippelteckning norm. I isländskan finns sammansättningar som upppantaður, ’bokad’, dökkklæddur, ’mörkklädd’, grunnnám, ’grundutbildning’, fimmmenningur, ’femmänning’, och krosssaumur, ’korssöm’. I färöiskan hittar vi ord som sigaretttubak, ’cigarettobak’, villlaksur, ’vildlax’, och bygggreytur, ’korngröt’.

Trippelteckning var en av nyheterna i 1996 års tyska stavningsreform. Schiffahrt, ’sjöfart’, blev till exempel Schifffahrt. Införandet av trippelteckning var ett avgörande skäl till att reformen floppade. Många vägrade att rätta sig efter de nya reglerna. Målet att förenkla stavningen nåddes inte heller. I den tyska grundskolan fördubblades antalet stavfel i elevuppsatser. Lärare hävdade att osäkerhet om stavningsnormerna var orsaken.

Åtskilliga tysktalande tyckte helt enkelt inte att trippelteckning av konsonanter såg snyggt ut. För islänningar och färingar är det däremot en självklarhet. Den som saknar trippelteckning i svenskan kan kanske trösta sig med zoooordning och Råååål – ål som finns i Rååån i Helsingborg – som visar att vi åtminstone kan ha kvadrupelteckning av vokaler.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?