Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 13:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-myndigheters-rekommendationer-ar-inte-som-oltips/

Kultur

Språkkrönika: Myndigheters rekommendationer är inte som öltips

Anders Tegnell hyllas på en vägg i Göteborg.
Anders Tegnell hyllas på en vägg i Göteborg. Foto: Adam Ihse/TT

De olika tolkningarna av ordet ”rekommendation” skapar viss förvirring. Ordet är typiskt för svenskt myndighetsspråk, konstaterar Anders Svensson i språkkrönikan.

Först var det skidanläggningar, sportlovsturister och ålhamstrande Östermalmsbor som lynchades i sociala medier för att de brydde sig mer om pengar och njutning än om Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Därefter var det dags att rynka på näsan åt påskfirande stockholmare som inte kunde hålla sig från sommarstugorna och solsvultna svenskar som trängdes på uteserveringar. 

Det alla hade gemensamt var att de betraktade rekommendationerna ungefär som om de hade blivit tipsade om en läsvärd roman eller ett gott öl. I allmänspråket är rekommendation inte förpliktigande. Den som inte lyder drabbas sällan av några andra konsekvenser än att den som tipsade om boken eller ölet kanske blir lite stött.

En rekommendation från en myndighet är något annat. I fackspråk rör det sig om en mycket tuffare uppmaning. Den som trotsar en rekommendation bör ha starka skäl. Och att vara sugen på rökt ål eller att vilja testa de nya slalomskidorna räknas inte som starka skäl.

I Sverige finns en långvarig tradition för att behandla staten och medborgarna som jämlikar. Vi antas ogilla att bli tillsagda vad vi ska göra. I stället förutsätts vi förstå vårt eget bästa.

De olika tolkningarna av rekommendation skapade alltså en viss förvirring. Men ordet är typiskt för svenskt myndighetsspråk. I Sverige finns en långvarig tradition för att behandla staten och medborgarna som jämlikar. Vi antas ogilla att bli tillsagda vad vi ska göra. I stället förutsätts vi förstå vårt eget bästa.

Det här synsättet genomsyrar även språket. Folkhälsomyndigheten ger råd och rekommendationer samt talar om vad vi bör göra. Under presskonferenser har de dessutom vädjat. Starkare – och tydligare – ord som ska och måste plockar myndigheter bara fram när ett förbud är inskrivet i lagboken.

Myndigheter uttrycker sig ofta som kompisar och använder gärna du och hej. Den informella tonen är ett led i demokratiseringen av språket. Svenska myndigheter är skyldiga att uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt. Men när vi inte är överens om ords betydelser krockar fackspråket med vardagssvenskan. Då är steget inte långt till att behandla en rekommendation om att avstå från påskfirandet i sommarstugan med samma tyngd som en rekommendation om ett gott öl.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.