Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-21 16:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-nar-spraket-blir-politiskt/

Kultur

Språkkrönika: När språket blir politiskt

En skådespelare, inte skådespelerska. I könsneutral form om svensk språkvård får bestämma. Foto: UIG

SPRÅKKRÖNIKA. I dagens Sverige har nationalistiska och konservativa krafter hittills varit förvånansvärt ointresserade av det svenska språket. Men i Österrike håller språkdebatten på att utvecklas till ett kulturkrig med politiska förtecken.

Rätta artikel

I centrum står förbundskansler Sebastian Kurz och försvarsminister Mario Kunasek. Högerregeringen har gjort tyskans status och motstånd mot feministisk språkaktivism till symbolfrågor.

Regeringens språkpolitik har både hyllats och sågats. När Deutsche Sprachwelt, en tysk språktidning, i veckan utsåg 2018 års främsta insats för tyskan vann Österrikes regering. Då hade redan kvinnonätverket Frauennetzwerk Medien tilldelat Mario Kunasek utmärkelsen Rosa Handtaschl, en rosa handväska som går till en person som anses främja sexism. Bägge utnämningarna var ett resultat av att han i en intervju i Kronen Zeitung hävdat att feministers strävan efter inkluderande språk ”förstör vårt modersmåls utvecklade struktur till oläslighet och obegriplighet”.

Det Mario Kunasek vände sig mot var det så kallade Binnen-I, ett versalt I som används för att synliggöra kvinnor. I tyskan är Studenten ett maskulint substantiv i plural. Genom att infoga den feminina ändelsen -in signalerar skribenten att det rör sig om både manliga och kvinnliga studenter. Och för att den ska synas skrivs I:et versalt: StudentInnen.

Här har tyskan och svenskan gått olika vägar. Där svenskan har könsneutrala former som norm har tyskan ofta lyft fram både maskulina och feminina former.

Svensk språkvård rekommenderar könsneutrala benämningar på utövare av yrken. Ofta är det maskulina former, som lärare och skådespelare, som har kommit att användas som könsneutrala. Språkvården avråder från feminina former som lärarinna och skådespelerska.

Den senaste stora svenska språkstriden gällde det könsneutrala pronomenet hen. Motståndet mot hen är starkast bland väljare som röstar på konservativa och nationalistiska partier.

En svensk politiker som vill gå i Mario Kunaseks fotspår skulle till exempel kunna försöka skapa en debatt om tjänsteman och tjänsteperson. Språkvården rekommenderar det könsneutrala tjänsteperson – men i språkbruket är tjänsteman fortfarande klart vanligare.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet.