Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-10 18:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-nu-frodas-krya-halsningarna/

Kultur

Språkkrönika: Nu frodas krya-hälsningarna

Krya! Foto: Isabell Höjman/TT

Verbet ”krya” var länge beroende av ”på sig”. Men nu uppträder ”krya” självständigt. Det är så här en genomgripande språkförändring kan börja, skriver Maria Arnstad i språkkrönikan.

”Förkyld igen? Stackare. Krya!” Almanackan visar november och allehanda virus hoppar från person till person som ystra kaniner. I mejl och kommentarer frodas också krya på dig-hälsningarna – eller, allt oftare, krya-hälsningarna!

Den svenska vokabulären fylls ständigt på med nya pigga ord. I grammatiken är det trögare – det grundläggande språksystemet är relativt stabilt. Därför kanske lite nygrammatik kan liva upp i mörkret? 

Den som söker i Svenska Akademiens ordlista hittar verbet krya med tillägget ”tills. med på sig”. Och frasen krya på sig har betydelsen ”bli friskare”. I andra ordböcker hittar man inte verbet krya alls, utan bara adjektivet kry, ”vid god hälsa”, som i frisk och kry och han är inte riktigt kry

Till sist slutar man tolka in det som utelämnats. Ett stycke ny, frisk språkstruktur har uppstått!

Krya på sig kallas ibland för reflexivt partikelverb, alltså en fras med ett verb, krya, en partikel, , och ett objekt i form av ett reflexivt pronomen, sig/dig/mig. Betoningen ligger på partikeln: krya PÅ sig. Andra exempel är sikta in sig, kamma till sig, lägga på sig, komma upp sig … Det kryllar av dem i svenskan!

Men verbet krya har länge varit beroende av på sig. Till skillnad från sikta, kamma, lägga och komma uppträder det sällan på egen hand eller i kombination med andra ord. Bara i sällsynta fall byts sig ut mot andra slags objekt: krya på honom; krya på lilla sötnosen. Då tilldelas lyssnaren en roll som helbrägdagörare.

På senare år har krya dock blivit mer självständigt: den som är sjuk kan helt frankt uppmanas att krya! Än så länge i informella sammanhang, som en kortform i talspråk, mejl och sms. 

Men det är så här en genomgripande språkförändring kan ta sin början: Om någon säger eller skriver krya är det först troligt att mottagaren, som hostar och snorar, ändå tolkar in ett på dig efter ordet. Med tiden kan det ensamma krya bli vanligare även i mer formella kanaler. Till sist slutar man tolka in det som utelämnats. Ett stycke ny, frisk språkstruktur har uppstått!

Maria Arnstad är redaktör på Språktidningen.

maria@spraktidningen.se 

Gör veckans språktest: Vad betyder orden? 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.