Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-23 13:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-semlan-har-sina-rotter-i-mesopotamien/

Kultur

Språkkrönika: Semlan har sina rötter i Mesopotamien

Nachosemlan är inget för semmelpuritanen. Foto: Christine Olsson

SPRÅKKRÖNIKA. Att lansera nya varianter av semlor handlar inte bara om smaksättning och kulinarisk uppfinningsrikedom. Utan också om språklig kreativitet, konstaterar Anders Svensson.

Rätta artikel

Bara på fettisdagen såldes omkring sex miljoner semlor i Sverige. Kampen om kunderna har utvecklats till något av en extremsport för konditorer. Och den kulinariska uppfinningsrikedomen går hand i hand med språklig kreativitet.

När semmelwrappen lanserades betraktades den som något av en revolution. I dag framstår den närmast som konservativ. Den håller åtminstone fast vid semlans treenighet: mandelmassa, grädde och bröd med kardemummasmak. Samma sak kan knappast sägas om innovationer som skagensemla (bulle fylld med skagenröra) och kebabsemla (bulle fylld med kebabkött). Här är det snarast semlans form – bröd med lock samt fyllning – som inspirerat uppfinnarna. Andra kreatörer, som skaparna av semmelsoda (läsk med semmelsmak) och semoothie (smoothie med semmelsmak), använder de traditionella smakerna i andra typer av rätter.

Uppenbarligen har semlan en särskild plats i många svenskars hjärtan och magar. Inget annat bakverk finns i lika många varianter. För semmelpuritaner kan situationen förmodligen liknas vid anarki.

Men dagens standardsemla är ett ganska sent påhitt. Treenigheten fullbordades först under 1900-talet då den vispade grädden tillkom. Då hade det ätits semlor i Sverige i århundraden – och redan då hade semlan hunnit genomgå en rad metamorfoser. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det till exempel om ”semlokakor blandade med olio”.

Läs mer: Vad innebär det att vara semla? 

Språkforskaren Jenny Larsson har kartlagt hur ordet semla kom in i svenskan. Fornsvenskans sembla eller sämbla lånades i betydelsen ”liten vetebulle” in från tyskans Semmel. Det var ett lån från latinets simila, ”fint siktat vetemjöl”, som i sin tur härstammade från grekiskans semídalis, ”fint vete”.

När Jenny Larsson gräver vidare i språkhistorien hamnar hon till sist på de bördiga slätterna i Mesopotamien för ungefär 10.000 år sedan. I akkadiskan hittar hon vad som sannolikt är semlans språkliga rötter i ordet samīdu.

En intressant detalj är att ordet kebab troligen går tillbaka på akkadiskans kabābu. Exakt när kebab började ätas med bröd är oklart – men det kan inte uteslutas att dagens anarkistiska kebabsemla i ett historiskt perspektiv faktiskt är något av en puritansemla.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen

anders@spraktidningen.se

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet.

 

Läs fler frågor om språket