Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 00:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-sonen-fick-inte-heta-hellboy/

Kultur

Språkkrönika: Sonen fick inte heta Hellboy

Ron Perlman som demonen Hellboy i filmen med samma namn, från 2004.
Ron Perlman som demonen Hellboy i filmen med samma namn, från 2004. Foto: Columbia Pictures

Gud, Allah och Hellboy är bara några av de förnamn som har underkänts av Skatteverket i år, konstaterar Anders Svensson i språkkrönikan.

Att föräldrar har höga tankar om sina barn är ingen nyhet. Men det verkar som att allt fler dessutom förknippar dem med högre makter.

För tre år sedan fick Sverige en ny namnlag. En bärande tanke var att göra det lättare att byta namn. I takt med att allt fler ser namnet som en del av ett personligt varumärke är det också allt fler som vill sticka ut. Men sökandena och Skatteverket är inte alltid överens om vad som är lämpligt.

Religiösa begrepp gör sällan handläggarna saliga. En man i Gustavsberg nekades nyligen förnamnet Gud eftersom det ”är starkt förknippat med religion”. En förälder i Karlskrona fick inte namnge sonen Allah då det ”kan väcka anstöt”. En kvinna i Kalmar förvägrades ett byte till Lucifer med motiveringen att ”det är starkt förknippat med djävulen och satan”. En kvinna i Lindesberg stoppades från att byta till Nemesis då det kunde uppfattas som hotfullt att dela namn med den grekiska mytologins hämndgudinna. Och en man i Södertälje fick beskedet att Blodörn var olämpligt av samma skäl. I islänningasagorna talas det om att rista blodörn – en avrättningsmetod där revbenen skärs ut och böjs utåt som vingar varpå lungorna dras ut.

Nej blev det även för föräldrar i Gnesta som tänkte kalla sonen Pajen och för ett par i Upplands Väsby som ville att det oplanerade sladdbarnet skulle heta Hoppsan.

Superhjälten Hellboy kämpar mot nazister och häxor. Men det ansågs ändå opassande som namn åt en pojke i Katrineholm: ”Skatteverket ska ta extra hänsyn till hur ett namn kan uppfattas av omgivningen under uppväxten.”

Ett annat vanligt skäl till avslag är att namn kan väcka olika associationer. Ett föräldrapar i Nyköping såg dottern som en gåva och ville döpa henne till Gift. Tanken var att namnet skulle uttalas på engelska – men ordets svenska betydelse fick Skatteverket att nobba förslaget. I Kristianstad fick ett par veta att det föreslagna flicknamnet Hoor kunde ”föra tankarna till ordet hora”.

Nej blev det även för föräldrar i Gnesta som tänkte kalla sonen Pajen och för ett par i Upplands Väsby som ville att det oplanerade sladdbarnet skulle heta Hoppsan. Inget av förslagen ansågs ha namnkaraktär.

Mitt eget namn är förstås en vandrande varumärkeskatastrof. Anders Svensson är ungefär så långt ifrån originalitet som det går att komma. Men ibland kan det kännas ganska skönt att heta något som är så anonymt att det inte får en enda människa att utropa hoppsan.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.

Gör veckans språktest: Vad betyder orden? 

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt