Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 09:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-tiden-talar-for-forsvenskningar/

Kultur

Språkkrönika: Tiden talar för försvenskningar

Najs att äta kasju? Foto: Martin Lee/TT/Rex

Quiz eller kviss? Nice eller najs? Med tiden brukar försvenskningarna vinna i stavningen, konstaterar Anders Svensson i språkkrönikan.

Jos, jass, pubb, popp och kasjunöt har redan försvunnit ur Svenska Akademiens ordlista. Flajer – den försvenskade stavningen av flyer – står förmodligen på tur. Den har det senaste årtiondet använts tre gånger i svensk press. Najs och kviss är däremot försvenskningar som har blivit tillräckligt vanliga för att kunna vara på väg in.

När ord lånas in från andra språk brukar de anpassas till svenskans stavning, uttal och böjningsmönster. Det är till exempel självklart att skriva fåtölj i stället för fauteuil som i franskan. Lika självklart är det att u-ljudet i tunnel inte uttalas som engelskans ”tannel”. Och det är givet att prata om filmer i stället för films (även om den pluralformen finns i 1923 års upplaga av ordlistan).

Med tiden brukar försvenskningarna vinna. Stavningar som jos, jass, pubb, popp, kasjunöt och flajer tillhör alltså undantagen. Men jos håller faktiskt på att få en renässans. I en tid när allt fler livsmedelstillverkare vill signalera småskalighet och närproduktion har stavningen jos blivit ett sätt att sticka ut i juicehyllan.

När Språktidningen började med kviss för två år sedan var det naturligt att välja stavningen kviss. Då hade jag själv använt den sedan 2012 på en webbplats. Reaktionerna var i bägge fallen oftast skeptiska. En hel del tyckte att stavningen var ful. Vissa skrev att kviss gav en dålig smak i munnen eftersom de associerade till ord som kvissla och kiss. Andra ansåg att kviss var olämpligt eftersom stavningen inte återgav det exakta uttalet av engelskans quiz.

Vad betyder orden? Testa veckans språkkviss 

Att vissa skulle bli irriterade var inte oväntat. Irritation i lagom mängder behöver inte vara negativt om syftet är att skapa uppmärksamhet.

Än så länge har quiz övertaget i kampen mot kviss. I svenska medier går det nu tjugo quiz på varje kviss. Tiden talar dock för den försvenskade stavningen.

I dag är det dessutom färre som stör sig. Många har vant sig vid kviss. Så är det ofta med den här typen av försvenskningar. Inledningsvis kan de te sig fula och främmande. Men efter ett tag kan det kännas ganska najs att koppla av med kviss.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

 

Sjöjungfru. Foto: Björn Lindgren/TT

 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.