Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 09:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-vi-gillar-visky-battre-an-svejtsch/

Kultur

Språkkrönika: Vi gillar visky bättre än Svejtsch

Svåruttalade alper. Foto: Jordan Banks/IBL

I svenskt talspråk blir Schweiz ofta Svejtsch. Lånord som innehåller ovanliga språkljud försvenskas ofta, konstaterar Anders Svensson.

Rätta artikel

På söndagen folkomröstade Schweiz om ett förslag att freda naturområden från exploatering. Om initiativet får majoritet införs omfattande begränsningar för vilken mark som får bebyggas. Men regeringen befarar att sådana restriktioner skulle gå på tvärs mot både befolkningens och näringslivets behov. Därför uppmanar regeringen schweizarna att säga nej.

Förslaget är både långtgående och radikalt. Om väljarna röstar ja kommer det troligen att uppmärksammas i Sverige. Och då lär det talas en hel del om hur såväl schweizare som svejtschare tagit ställning för naturskydd.

I svenskt talspråk blir nämligen Schweiz ofta Svejtsch. Det senare uttalet har sin egen logik – men det sticker i öronen hos somliga när sch-ljudet hamnar i slutet i stället för i början av ordet.

Skälet till att uttalet av Schweiz ställer till med problem är svenskans fonotax, alltså vilka ljud som kan kombineras i språket. Det inledande sch-ljudet i Schweiz finns i andra tyska lånord, som schwarzwaldtårta och schwabisk. Den som läser tyska måste lära sig att bemästra uttalet av konsonantkombinationen schw. Men för andra kan uttalet vara knepigt att få till om de inte har vanan inne. Det är då lätt hänt att det blir Svejtsch. Uttalet Svejtsch är en metates, en omkastning av språkljud. Den som säger Svejtsch vet att det någonstans i ordet finns ett sch-ljud, men eftersom det är svårt att säga i början hamnar sch-ljudet i slutet. Där är tungvrickningsfaktorn lägre.

Lånord som innehåller ovanliga språkljud försvenskas ofta. Och det gäller även lån från engelska, ett språk som de flesta av dagens svenskar har lärt sig i skolan. Till exempel uttalas engelska lån som webb och whisky i svenskan ofta med samma v-ljud som i vaktel och vänster. Att engelskans w-ljud anpassas till svenskan beror alltså inte på att det skulle vara särskilt svårt att uttala. Anledningen är att det inte riktigt tillhör svenskans fonotax.

Det är sällan jag hör någon klaga över uttal som vebb och visky. Att det är fler som reagerar negativt på Svejtsch beror sannolikt på att det rör sig om ett egennamn. Trots att det försvenskade uttalet är långtifrån så radikalt som det förslag svejtscharna röstar om.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
anders@spraktidningen.se

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet.

Läs fler frågor om språket