Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-02 02:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-viruset-har-satt-avtryck-i-spraket/

Kultur

Språkkrönika: Viruset har satt avtryck i språket

En variant av coronahälsning.
En variant av coronahälsning. Foto: Shutterstock

Det nya coronaviruset smittar av sig även på språket. Vi har fått en rad nya ord med koppling till viruset, skriver Anders Svensson i språkkrönikan.

Hur Sverige kommer att ha förändrats när spridningen av det nya coronaviruset har ebbat ut är osäkert. Men klart är att det redan har påverkat svenskan. En rad nya ord med koppling till viruset har kommit in i språket de senaste veckorna.

Politiker från höger till vänster har tidigare sagt att det är en svensk tradition att skaka hand. Nu betraktas handskakningar som en smittorisk. Många gör i stället en coronahälsning eller en lufthälsning. De här orden används om olika hälsningar – men gemensamt för dem är att kroppskontakt undviks. Den vanligaste varianten är att symboliskt sträcka fram handen men att avstå från själva handskakningen. Vi ska gärna hålla oss på coronaavstånd – sisådär två meter – från varandra men kanske helst praktisera social distansering.

Virusets snabba utbredning beror bland annat på superspridare, personer som inte är medvetna om att de är smittade och har många sociala kontakter. En superspridare stod i baren i en österrikisk skidort. Samtidigt som han serverade drinkar och öl tros han ha fört smittan vidare till hundratals gäster.

Det är inte första gången som facktermer på grund av dramatiska händelser tar steget över till allmänspråket.

Ord som hemkarantän och självkarantän är inte helt nya i svenskan. Men de har i år ökat i användning med flera tusen procent jämfört med 2019. I sociala medier talas det ibland skämtsamt om corontän. Alla tre orden används om karantän i hemmet.

Flockimmunitet har länge varit etablerat inom medicinskt fackspråk. Nu hörs och syns begreppet dagligen i medierna. Flockimmunitet är det indirekta skydd som uppstår när en stor andel av befolkningen har blivit immun mot en sjukdom. Därmed stoppas smittspridningen.

Det är inte första gången som facktermer på grund av dramatiska händelser tar steget över till allmänspråket. Före Estonias förlisning 1994 var det till exempel nästan bara sjöfartsintresserade som kände till hur ett bogvisir fungerade. Efter katastrofen blev det ett ord på allas läppar när olycksorsaken diskuterades.

För tio år sedan lamslogs flygtrafiken av askmolnet från vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull på Island. Då myntades ord som askstoppad, inaskad och askänka. De nyorden försvann ganska snabbt. Däremot ser det ut som att coronaviruset kommer att påverka vår vardag i lång tid. Därför är det troligt att avtrycken i språket både blir fler och djupare.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?