Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Statistik om politiskt våld har slutat föras

Nordiska motståndsrörelsens demonstration under Bokmässan i Göteborg den 30 september 2017.
Nordiska motståndsrörelsens demonstration under Bokmässan i Göteborg den 30 september 2017. Foto: Roger Turesson

Vid årsskiftet övertar Brå arbetet mot våldsbejakande extremism. Men vilka grupper som står för våldet känner myndigheten inte till, eftersom ingen för sådan, officiell statistik. ”Det är jätteallvarligt”, menar forskaren Heléne Lööw. 

Den senaste studien av våldsam politisk extremism i Sverige gjordes av Säkerhetspolisen (Säpo) och Brottsförebyggande rådet (Brå) år 2009. Rapporten ”Våldsam politisk extremism – antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten” visade att personer inom höger respektive vänstermiljön är lika benägna att begå misshandel. Däremot var vit makt-miljön kraftigt överrepresenterad vad gäller mord och dråp. De senaste 20 åren har 17 mord och dråp begåtts av högerextrema medan inget brott av det slaget har begåtts av vänsterextrema personer.

Vi måste komma ihåg att den här debatten förs utan någon som helst form av siffror. Den förs utifrån en känsla.

I dag växer antalet aktörer i så kallat våldsbejakande extremistmiljöer kraftigt, menar Säpo. Antalet individer i de miljöerna har på några år ökat från ett hundratal till 3000, meddelade Säpochefen Anders Thornberg på ett seminarium under Almedalsveckan. Av dem är drygt 2000 våldsbejakande islamistiska extremister och resten hemmahörande i vad Säpo klassificerar som vit makt-miljön respektive autonoma miljöer. 

Men hur många som kommer från vänster- respektive högerextrema miljöer syns inte i den offentliga statistiken. Historikern Heléne Lööw, expert på svensk nazism, tycker att det är ett stort problem:

– Det är jätteallvarligt. För att kunna vidta åtgärder mot våldet måste man kunna se den långsiktiga utvecklingen. Och för att mäta effekter av åtgärder måste man ha en långsiktig statistik. Men någon samlad, officiell statistik finns inte längre. Ingen har i uppdrag att följa utvecklingen över tid, säger hon. 

Läs mer: Emerich Roth: Det räcker inte med punktinsatser för att besegra högerextremismen

Medan Säpo hade ansvar för hatbrottsstatistiken fanns en kategori som hette politiskt motiverat våld. Men Brå, som i dag har ansvaret för motsvarande statistik, undersöker inte politiska gruppers våld:

– Brås huvudsakliga uppdrag och ansvar ligger inte inom (forskning om) politiskt våld, extrema miljöer och organisationer. Det ansvaret ligger hos Säpo, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och även Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), svarar Monica Landergård, pressansvarig på Brå, i ett mejl på frågan varför Brå inte för någon statistik över det politiska våldet.

– Vi gör politikernas trygghetsundersökning (PTU) där politiker besvarar frågor om utsatthet för olika typer av hot, våld, trakasserier mm. När det gäller statistik över anmälda brott så bygger den på registerbaserad data som hämtas in från myndigheterna i rättsväsendet. Där finns inga uppgifter om motiv, tillvägagångssätt etc. För att ta reda på det, krävs forskning och undersökningar som exempelvis PTU, fortsätter hon. 

Andra länder för mer detaljerad statistik över hatbrott och politiskt våld. Enligt Heléne Lööw duger det inte med Säpos generella hotbildsanalyser, särskilt inte mot bakgrund av en pågående debatt på olika nätforum om vilka grupper som utgör det största hotet: vänstern, högern eller islamismen.

– Det förs en konstant diskussion om detta. Men vi måste komma ihåg att den här debatten förs utan någon som helst form av siffror. Den förs utifrån en känsla, säger hon.

Läs mer: Kristina Lindquist: Hur mycket extremism tål vi innan det blir för mycket?

Under året har det varit ett stort medialt fokus på nazisters mobilisering. Tror du att det nazistiska våldet växer? 

– Det vet vi inte riktigt. Växer det därför att medier rapporterar mer om det och skapar en sådan föreställning? Eller växer det reellt? Det blir ett exempel på en tendens som är grundad i en känsla, därför att man läser mer om det i tidningen just nu.

Bristerna i statistiken gäller enligt Heléne Lööw även sammanställningar på regional nivå. Med sådan kunskap skulle insatser mot viss sorts extremism kunna koncentreras till områden där problemen existerar:

– Problemen med extremism är som regel väldigt lokala. Då krävs taktiska, strategiska val för att insatserna ska bli effektiva. Vet vi inte vilka regioner som har problem blir åtgärderna utsmetade och ineffektiva, till exempel att alla lärare, poliser och socialarbetare får gå en halvdagskurs eller något liknande, säger hon.

Vid årsskiftet tar Brå enligt regeringens beslut över ansvaret för arbetet mot våldsbejakande extremism.

Läs mer: Handlingsplaner mot extremism sågas

 

Rapporter om hot

Myndigheten för kulturanalys visade i rapporten ”Hotad Kultur” (2016:3) att 35 procent av författarna hade drabbats av hot och trakasserier och 19 procent under det senaste året. I rapporten bedömde 50 procent av de som hotats att hoten hade kommit från en ”högerextrem grupp” och 15 procent från en ”religiös grupp”.

En färsk undersökning bland Svenska journalistförbundets medlemmar gjord av JMG i år visar att nästan 6 av 10 journalister någon gång varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. Under 2016 var drygt var fjärde utsatt (26,5 procent). De utsatta journalisterna fick uppge vilken politisk tillhörighet förövarna hade och 43 procent uppgav att förövaren tillhörde en högerextremistisk/rasistisk grupp.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.