Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 17:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/stefan-jonsson-synd-om-debatten-stannar-vid-nagra-rivna-statyer-och-monument/

Kultur

Stefan Jonsson: Synd om debatten stannar vid några rivna statyer och monument

Barn spelar basket med sin pappa framför det graffititäckta monumentet över sydstatsgeneralen Robert E. Lee i Richmond, Virginia, USA.
Barn spelar basket med sin pappa framför det graffititäckta monumentet över sydstatsgeneralen Robert E. Lee i Richmond, Virginia, USA. Foto: Steve Helber

Det är ännu oklart vad de antirasistiska protesterna i USA kommer att få för politiska resultat. Men de har redan öppnat fönstret till en hoppfullare framtid, skriver Stefan Jonsson.

De antirasistiska protesterna har på kort tid spridit sig till stora delar av världen. Det ser ut som om allt fler, ja, kanske främst vita, blivit förmögna att identifiera sig med folk på andra sidan gränserna. De svarta familjerna har flest gravar även denna coronavår. Men erfarenheten av förlust, livsfara och död, samt upprördheten mot en ledning som saknar förmåga att åtgärda problemen, har under pandemin kommit att omfatta långt fler.

Den utlösande händelsen för protesterna var även denna gång polisens rasistiska övervåld mot en mörkhyad människa. Nu skedde det med en så brutal sadism att mordet blev en flampunkt för all världens vrede och oro.

Vad kommer det att leda till? Oförutsägbart. Vit makt-grupperingar ser protesterna som en startsignal för raskriget. Fler rysliga mord på svarta, infödda och färgade minoriteter är att befara. Presidenten å sin sida tycks gå till val på att underblåsa polariseringen.

Protesterna frilägger historiska orättvisor och övergrepp som verkar i samtiden. Att ”underblåsa” dem har för alla med demokratiskt sinne blivit en självklarhet

En av Sverigedemokraternas ideologer hängde för ett par veckor sedan ut ett antal ”vänsterakademiker som underblåst upploppen”. (Inom högern används gärna ”upplopp” som beteckning på folkliga protester.) Mitt namn finns med på listan. Jag tar det som en hedersbetygelse. Protesterna frilägger historiska orättvisor och övergrepp som verkar i samtiden. Att ”underblåsa” dem har för alla med demokratiskt sinne blivit en självklarhet.

Jag fick häromdagen ett talande epost-utskick från styrelseordföranden Vincent Price vid Duke University, där jag studerade på 1990-talet. Inför årsdagen av slaveriets avskaffande i USA, Juneteenth, berättade han för alla alumner om vilka åtgärder universitetet beslutat om i ljuset av protesterna.

Universitetet ska anta fler svarta, indigena och färgade sökande och ge bättre ekonomiskt och akademiskt stöd till behövande studenter. Det ska öka den etniska mångfalden bland sina anställda. Det ska integrera antirasismen i alla program- och kursplaner och se till att alla anställda och alla studenter från kandidat- till forskarutbildning får undervisning om strukturell rasism och ojämlikhet. Det ska mobilisera och stärka universitetets forskningsresurser så att de bättre bidrar till att motverka rasismen och rasmässig diskriminering inom polisväsende, rättsväsende, hälsovård, boende, utbildning, arbetsmarknad och andra samhällsområden, samt öppna karriärvägar för forskare inom dessa områden. Det ska höja de svarta akademikernas synlighet och göra Duke till världsledande inom antirasistisk forskning. 

Jag frågar mig: skulle något liknande kunna beslutas av ett svenskt universitet?

Duke är ett universitet bland tusentals i USA som nu rör sig i samma riktning, jämte massvis av företag, arbetsplatser och organisationer. Jag frågar mig: skulle något liknande kunna beslutas av ett svenskt universitet? Konsekvenserna för uppväxande generationer kan bli stora.

Sommarens protester är en del av bakgrunden. En annan del är alla forskare och lärare som arbetat på saken i åratal. I DN-reportage från 1990-talets början rapporterade jag från Duke om den då pågående ”kulturkampen”. På ena sidan intellektuella som ville bevara den vita och eurocentriska bildningstraditionen som gällande norm för alla. På andra sidan de som synade traditionens blindhet inför det kvinnoförtryck, rasförtryck och koloniala system varpå den själv vilade. Kanske kan man se åtgärderna vid Duke som ett tecken på att kampen är avgjord, åtminstone för stunden, och i så fall till fördel för postkoloniala teoretiker, kolonialismhistoriker och rasismforskare vilkas arbete främjat ett mer jämlikt, vidsynt och historiemedvetet samhälle.

Protesterna har öppnat fönstret mot en sådan framtid. Därför kan de inte avfärdas som svart identitetspolitik

Det vore synd om diskussionen om detta förlopp stannade vid några rivna statyer och monument. Alla i USA vore gynnade av en demokratisk revolution som gjorde valsystemet rättvist, avskaffade överklassens skatteprivilegier, förstatligade sjukvård och utbildning och förberedde en klimatneutral ekonomi. Protesterna har öppnat fönstret mot en sådan framtid. Därför kan de inte avfärdas som svart identitetspolitik. Utifrån en svart erfarenhet pekar de ut en väg förbi det koloniala arvet, mot en demokratisering av allas framtid, och allas förflutna.

Läs fler texter av Stefan Jonsson och följ DN:s rapportering om Black lives matter och protesterna mot polisvåldet.

Ämnen i artikeln

Rasism
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt