Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 02:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/storartat-om-flickan-i-familjealbumet/

Bokrecensioner

Storartat om flickan i familjealbumet

Bild 1 av 2 Bart van Es söker i historien.
Foto: Keith Barnes
Bild 2 av 2

Litteraturforskaren Bart van Es blir nyfiken på en flicka på ett foto i familjealbumet. Leif Zern har läst hans berättelse om flickan och hennes liv i det tyskockuperade Nederländerna.

 

Det är ingen slump att Bart van Es uppmärksammade bok om en flicka som överlevde den nazistiska ockupationen av Nederländerna inleds med ett citat: ”Utan familjer blir det inga berättelser.” Hon heter Hesseline och är i 80-årsåldern när författaren söker upp henne i Amsterdam. Han är en 40-årig litteraturvetare från Oxford som skrivit om Shakespeares komedier och den engelske 1500-talspoeten Edmund Spenser. Gåtan han söker svaret på är hur Hesseline – även kallad Lien – kunde hamna i hans farföräldrars fotoalbum.

Resultatet har blivit en gripande livshistoria som Bart van Es från början inte hade några planer på att skriva. Även Hesseline är länge tveksam och tycker ”att det här med min familj inte känns så relevant”. Så kommer dokument och fotografier fram, brev och andra minnesföremål, ett vackert exempel på hur två berättelser till slut kan växa samman till en.

”Det är egentligen Hitler som gör Lien till jude”, som författaren torrt konstaterar. En dag i maj 1942 sitter Liens mamma med ett gult tygstycke framför sig på köksbordet. Hon klipper ut de gula stjärnor som alla judar från och med nu tvingas bära fastsydda på sina ytterkläder, med ordet ”Jude” i svart innanför mönstrets konturer. Liens föräldrar är medlemmar i en judisk idrottsförening och lever i övrigt inte mer judiskt än att de äter osyrat bröd under Pesach, den judiska påsken.

Sent en kväll i augusti avslöjar Liens mamma en ”hemlighet” för sin dotter: ”Du ska bo någon annanstans ett tag.” En väska med hennes tillhörigheter packas, ett par dagar senare ringer en främmande dam på dörren och de tar tåget från Haag till en stad som heter Dordrecht och ligger några mil söder om Rotterdam.

Vilket äventyr, tänker Lien och tittar ut genom tågfönstret, ovetande om att hon aldrig kommer att återse sina föräldrar.

Till förtjänsterna med ”Flickan med bokmärket” hör att läsaren får vara närvarande medan det händer, från den skenbart odramatiska inledningen till de uppbrott med kort varsel som avlöser varandra. Författarens farföräldrar visar sig vara en av de familjer som en tid har Lien boende hos sig, vilket förklarar hur fotografiet hamnade i deras album.

Att van Es i detalj redovisar efterspelet till denna historia kan givetvis förklaras med hans privata behov av att få veta mer om bokens huvudperson. Han skriver trots allt ett kapitel i sitt eget liv. Att han därutöver är historiker till yrket märks på den besatthet med vilken han söker sanningen om den gamla kvinnans traumatiska och delvis förträngda barndomsminnen. ”Låg värme” är hennes egna ord om de där åren.

Nuet hinner kasta både ljus och skugga över Nederländernas förflutna genom att dröja vid en mörkare sida av det liberala upplysningsarv de flesta förknippar med landet där den judiske filosofen Baruch Spinoza 1677 begravdes i den protestantiska kyrkan Nieuwe Kerk i Haag. Här fanns stundtals en byråkratisk stränghet som gränsade till kyla, även i motståndsrörelsen. Av de 18 000 judar som beräknas ha bott i Haag vid ockupationens början överlevde 2 000.

Allt måste redovisas, landskap och miljöer, bilfärder och arkivbesök, sinnesstämningar och släkttavlor, ibland så talrika att de ställer sig i vägen för varandra. Bart van Es har placerat sin fot överallt. Det storartade med genomförandet av denna expedition är inte desto mindre att den reparerar den känsla av främlingskap som Hesseline burit på hela sitt vuxna liv. Hon fick en familj.

Läs fler aktuella litteraturrecensioner i DN Kultur.