Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 11:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/studio-dn-16-juni-man-kan-inte-halla-med-om-allt-som-publiceras-i-en-tidning/

Kultur

Studio DN 16 juni: ”Man kan inte hålla med om allt som publiceras i en tidning”

Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Foto: Angela Weiss/AFP

Debattredaktören på New York Times fick sparken sedan tidningens journalister protesterat mot en artikel. Liknande händelser har utspelats på flera stora tidningar. Ett bevis på den ökade polariseringen – eller på att färre kan skilja mellan nyheter och åsikter?

DN Text

Lyssna här: 

När Arkansas-senatorn Tom Cotton skrev en debattartikel i New York Times, om tillfällen då det var motiverat att sätta in militär för att skydda landet, tog det hus i helvete. Rubriken ”Send in the Troops” (som tidningen satte), eldade på debatten om rasprotester och polisövervåld, inte minst inne på redaktionen.

– En invändning som kom - och som är väldigt lätt att förstå - var att nu blir det farligare att vara svart reporter på The New York Times. Över huvud taget har det ju varit farligt att vara journalist under de här demonstrationerna. Vi har mer än 300 fall av våld mot journalister där CNN fick ett team gripet till exempel. Det fanns fog för den oron. Däremot är det väldigt ovanligt att en redaktion protesterar mot vad som förs fram på debattsidorna, som är en annan typ av åsiktsmaterial som är till för just externa människor och för att skapa en bredd i innehållet, säger Martin Jönsson, medieanalytiker och utvecklingschef på Dagens Nyheter.

Protesterna ledde till att debattredaktören James Bennet fick gå, på liknande sätt som Stan Wischnowski på Philadelphia Inquirer och Gerard Baker på Wall Street Journal, efter interna protester mot vad som uppfattats som innehåll som varit kränkande.

Vad beror detta på?

– Det finns flera förklaringar En handlar förstås om den allmänna polariseringen i samhället, en annan om att det blivit allt vanligare att man inte kan eller vill skilja på vad som är nyhetsmaterial och åsiktsmaterial. Vi lever i en tid av filterbubblor och bekräftelsebias och det blir allt vanligare att folk protesterar mot att en tidning eller sajt innehåller artiklar och röster som man ogillar. Det är en farlig utveckling. En tidning måste kunna vara ett torg, där olika röster hörs på debattsidor och annat. Man kan inte begära att hålla med om allt som publiceras, säger Martin Jönsson.

En text som fick en del uppmärksamhet var när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på DN Debatt uppmanade statsepidemiolog Anders Tegnell att avgå. Hur ser du på den publiceringen?

– Ett nyhetsmässigt, tungt utspel från en partiledare. Det var därför den blev publicerad, men också citerad och återgiven i princip alla svenska medier. Nyhetsvärderingen i den var oklanderlig. Men att det blev en viss diskussion, framför allt på sociala medier, handlar om att vi gått mot en utveckling där många ogillar att den här bredden i åsikter finns i de medier som man själv ser som sina, oavsett om man är anställd eller läsare. Det är dock helt centralt att sådan bredd finns: annars ger vi dem rätt som säger att medierna är åsiktsdrivna eller politiskt färgade, på det sätt de ofta var förr. Och det kommer att urholka förtroendet.

Har förtroendet för journalistiken minskat?

– En del tycker om att säga att alla har tappat förtroendet för medierna och så är det naturligtvis inte. För medierna som institution, dagstidningar och public service finns generellt sett ett stort förtroende. Men det har minskat. Däremot har man högre förtroende för de medier man själv följer, vilket visar att diskussionen till stor del handlar om att söka bekräftelse för sina egna åsikter

Lyssna på avsnittet här:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Radioplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Ämnen i artikeln

DN podcast
Journalistik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt