Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Därför ratar Victoria Beckham avklätt, tajt och urringat

Victoria Beckhams nya lösa stil.
Victoria Beckhams nya lösa stil. Foto: IBL

STILKRÖNIKA. ”Posh Spice” har gått över till 
löst och ledigt – och blivit en 
framgångsrik modeskapare.

Tittar man sig omkring kan man notera att ett skifte skett, från det avklädda till det påklädda – och det handlar inte om att det är höst.

Vida byxor, löst sittande skjortor, stora tröjor och kjolar som når ner till vaden har blivit långt vanligare bland kvinnor än djupa urringningar, korta kjolar och tajta kläder, rent generellt.

Ett konkret exempel på hur silhuetten mjukats upp och förskjutits från det tajta till det lösa är Victoria Beckham.

Hon är i dag en framgångsrik modeskapare, bland annat för att hon visat sig vara skicklig på att snabbt läsa av samtiden och erbjuda plagg som ligger helt rätt i tiden.

Lite otippat, kan man kanske tycka.

Som ”Posh Spice”, i popgruppen Spice Girls, var hon förvisso intresserad av mode, och helt klart den som hade mest koll på kläder av dem alla.

Men en hel del, inte minst i den lite lätt uppnästa modebranschen, ansåg emellertid att Victoria Beckham hade för mycket löshår, för djupa urringningar och för korta kjolar för att tas på allvar. Ett seglivat rykte ville göra gällande att vissa designers bleknade vid blotta tanken på att hon skulle bära deras kläder, det skulle devalvera deras goda rykten.

Men målmedvetet har hon lärt sig modebranschen, inifrån och ut. 2008 lanserade hon sitt eget modemärke, och under de knappt tio år som gått sedan dess har hon inte bara blivit mycket framgångsrik, utan också högt respekterad för sin stil och professionalitet.

För några veckor sedan, under modeveckan i New York, visade hon upp sin klädkollektion för våren och sommaren 2018. På plats fanns förstås maken David Beckham, och sonen Brooklyn. Där fanns också mängder med tunga representanter för modemedierna.

Kollektionen ifråga dominerades av skira plagg i milda och mjuka pastellfärger som ledde tankarna till glass och karameller av den gammeldags sort som aldrig varit nära några kemiska ingredienser.

Kläderna följde kroppens former, men lämnade mycket åt fantasin.

Modellerna bar dubbla skjortor knäppta upp i halsen med långa ärmar som täckte händerna, vida byxor och kavajer med mycket volym. Under ankellånga kjolar med diskreta slitsar skymtade vristerna fram. Urringningarna, de få som fanns, var mycket måttliga.

Kollektionen möttes av applåder från både publik och press och i recensionerna dök ord som ”kvinnlighet” och ”styrka” upp.

Samma typ av omdömen använde man sig av under det tidiga 1990-talet, då de så kallade ”supermodellerna” – som Cindy Crawford, Naomi Campbell och Christy Turlington – var i ropet. Och, för all del, även Victoria Beckham. Då ansågs kurviga kvinnor i tajta kroppskramande plagg signalera en sorts Amazonliknande styrka som ansågs eftertraktansvärd.

Med en lösare och ledigare silhuett väljer kvinnan som bär kläderna själv hur hon vill bli betraktad.

Nu är det snarare det motsatta som hyllas. I dag är det en lös och ledig silhuett som signalerar samma sak.

Vanligtvis brukar en mer påklädd stil omfamnas av företrädare för olika religiösa riktningar som ogillar att kvinnors kroppar exponeras och/eller sexualiseras. Och till viss del har dagens mode tagit till sig impulser från andra kulturer och religioner.

Att låta kläder täcka stora delar av kroppen, av olika anledningar, brukar kallas för ”modest dressing”, ungefär ”modest klädsel”.

Men under senare år har modeintresserade muslimska kvinnor börjat värja sig mot uttrycket, som onekligen låter som att klä sig i säck och aska. I stället har man börjat tala om ”modest fashion”, och många har börjat både skapa och kräva modesta plagg med hög modegrad. Det är en växande trend, och många modehus är medvetna om att här finns en enorm ekonomisk potential.

Men det handlar inte bara om pengar. ”Med en lösare och ledigare silhuett väljer kvinnan som bär kläderna själv hur hon vill bli betraktad”, som Victoria Beckham säger.

Att pälsa på sig behöver med andra ord inte alls vara samma sak som att vara förtryckt, om nu någon trodde det.

Det finns en frihet i att bära plagg som inte nödvändigtvis framhäver byst, bak eller ben, som allt fler börjat upptäcka. En befriande omväxling. Och inte minst, det är förbaskat bekvämt.

”Jag orkar inte längre tränga in mig i tajta kläder”, som Victoria Beckham själv säger.

Mer om stora plagg

I dag betraktas längre kjolar som ett sorts feministiskt uttryck, en reaktion mot ett tidigare tajt och kort mode. Under 60-talet var det i stället minikjolen som fick symbolisera den saken, efter en tid med långa kjolar.

Trenden med att inte exponera kroppen, utan klä sig i lager på lager, har med det turbulenta världsläget att göra, menar somliga. Plagg som pansar bär i alla fall Steve Bannon, den före detta rådgivaren till den amerikanske presidenten Donald Trump. Steve Bannon gillar att bära dubbla skjortor.

Det är förstås inte första gången som stora plagg blir populära. I början av 1980-talet lanserade den japanska designern Rei Kawakubo svarta omfångsrika plagg. De tolkades varken som skydd mot faror, eller som religiöst influerade. De betraktades som…tja, mode.

Susanne Ljung

Foto:

Susanne Ljung är journalist och programledare för det hyllade mode- och kulturprogrammet ”Stil” i Sveriges Radio. Hon bor i Stockholm och New York och medverkar i Lördagsmagasinet varje vecka. Dagens stilkrönika är hennes 50:e i ordningen.

Läs tidigare stilkrönikor:

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.