Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-23 00:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/susanne-ljung-staltradsgalgen-har-gjort-comeback-som-symbol-for-fri-abort/

Kultur

Susanne Ljung: Ståltrådsgalgen har gjort comeback – som symbol för fri abort

”Det här är inte något kirurgiskt instrument”.
”Det här är inte något kirurgiskt instrument”. Foto: Alamy

STILKRÖNIKA. Den tunna galgen av ståltråd som man får när man hämtar kläder vid kemtvätten kan användas till att hänga politiska budskap på.

För ett par veckor sedan hölls demonstrationer i flera stora städer i USA under rubriken Women’s march, för fjärde året i rad. Aktionen startade efter att Donald Trump svurits in som USA:s president 2017 – och syftet var att främja kvinnors rättigheter.

De första demonstrationerna väckte extra uppmärksamhet genom att många kvinnor valde att bära vad som kom att kallas för pussy hats, rosafärgade mössor med kattöron. En anspelning på att Trump tidigare sagt att det inte var fel att klämma kvinnor i skrevet, att grab them by the pussy.

Rosa mössor syns fortfarande under demonstrationerna, men det har också tillkommit en sorts accessoar – ståltrådsgalgar. Jepp, den tunna galge som kläderna man hämtar ut från kemtvätten hänger på.

Under demonstrationerna i Los Angeles i år viftade många av deltagarna med just denna typ av galge. På galgarna, som var klädda med rosa papper, kunde man på ena sidan läsa hashtagen no ban (inget förbud) och på den andra warning, this is not a surgical instrument – varning, det här inte något kirurgiskt instrument.

Det är det kanske inte så många som tror i dag. Men ståltrådsgalgen är fortfarande en av de starkaste symboler som förespråkarna för fri abort har. För historien är dessvärre full med exempel på desperata gravida kvinnor som klippt sönder och vässat ändarna på ståltrådsgalgar, som de sedan fört upp i livmodern i livsfarliga försök att eliminera fostret. 

”Ståltrådsgalgen är en fruktansvärd, men känsloladdad, påminnelse om detta. Och det är vad vi vill.” Det säger Robin McCarthy, den grafiska designer som formgett galgarna som hon med hjälp av vänner delade ut gratis till demonstranterna i Los Angeles.

Detta vanliga vardagsföremål har numera blivit en universell påminnelse om hur det har varit, och kan bli igen. En ordlös, men tydlig, signal om kvinnors rätt till sin egen kropp.

Men det är inte bara där som ståltrådsgalgen dykt upp som en symbol för rätten till abort. Fler och fler kvinnor har även låtit tatuera silhuetten av just en ståltrådsgalge på kroppen, ibland med orden never again formade på galgens axlar. Just det uttrycket – never again – är en blinkning till rubriken på en omtalad artikel i den feministiska tidskriften Ms. som 1973 skrev hur det nu äntligen var slut med ille­gala aborter i USA. 

För samma år klubbade högsta domstolen igenom vad som kallas för ”Roe v Wade”, ett domslut som erkänner att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv.

Artikeln bildsattes med ett fotografi av en ung naken kvinna som några år tidigare hittats död på ett hotellrum i Connecticut. Det ser ut som om hon har stått på knä, och sedan fallit ihop. Mellan hennes ben ligger en blodig handduk. Det var en abort som gått snett. 

Just denna kvinna, Geraldine Santoro hette hon, hade inte använt en ståltrådsgalge. Men det var det, som sagt, många andra som gjorde.

Det har på intet vis hindrat konservativa krafter från att vilja inskränka möjligheten till abort i USA. Flera delstater har redan stängt kliniker och/eller strypt ekonomiskt stöd till dem. Och nyligen dök Donald Trump upp personligen, som den första presidenten någonsin, på den årliga antiabortmanifestationen March for life i Washington DC. Där sade han: ”ofödda barn har aldrig haft en starkare försvarare i Vita huset”.  

Desperat röstfiske, menar många. Men ännu fler oroas över att rätten till abort urholkas än mer, så att den till slut försvinner.

Och det är därför som ståltrådsgalgen gjort comeback, men nu som symbol. För detta vanliga vardagsföremål har numera blivit en universell påminnelse om hur det har varit, och kan bli igen. En ordlös, men tydlig, signal om kvinnors rätt till sin egen kropp.

Susan Collins och Brett M. Kavanaugh.
Susan Collins och Brett M. Kavanaugh. Foto: Ron Sachs/TT