Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Theresa Mays leopardmönstrade skor utmanar bilden av tories

Theresa May gillar leopardmönstrat.
Theresa May gillar leopardmönstrat. Foto: Rex/IBL

STILKRÖNIKA. En kvinna som bär leopardmönstrat är inte att leka med.

Det signalerar att det här är någon som inte låter sig fångas och tämjas hur som helst. Fråga den brittiska premiärministern Theresa May.

Hon har gjort leopardmönstrat till sin grej, skulle man kunna säga.

Redan 2002, när hon var ordförande för Torypartiet, gjorde hon klart att hon inte var som andra i partiet genom att i ett omtalat självkritiskt tal påpeka att de konservativa var ett gäng som uppfattas som ”the nasty party”. Och hon gjorde det med ett par leopardmönstrade pumps på fötterna. Ett smart steg. 2010 blev hon inrikesminister och i juli i år stegade hon in på 10 Downing Street som Storbritanniens nya premiärminister. Självklart bar hon leopardmönstrade pumps.

Foto: Rex/IBL

Mindre självklart är kanske att detta mönster i dag återigen har kommit att bli en symbol för kvinnlig styrka och självsäkerhet.

Så har inte alltid varit fallet. Minns bara Kerstin Thorvall som i boken ”Tänk om det är klimakteriet” från 1982 manade medelålders kvinnor att hålla emot ”den oemotståndliga frestelsen” att bära just leopardmönstrat.

Dess image var med andra ord långt ifrån moderiktig, och fjärran från den status det hade då historiens tuffa kvinnor bar mantlar av leopardskinn. På vaser från antikens Grekland kan man till exempel se mytens amasondrottning Penthesilea med ett leopardskinn om axlarna.

 

Mindre självklart 
är kanske att detta
 mönster i dag återigen har kommit att bli en symbol för kvinnlig styrka och självsäkerhet.

 

Och under historien har mönstret ofta poppat upp då den traditionella kvinnorollen har satts i gungning. Det var populärt under den franska revolutionen, under den första vågens feminism i början av 1900-talet. På 1920-talet bar dåtidens trendiga flappers gärna leopard.

Kanske kan man beskylla filmen ”Mandomsprovet” från 1967 för att ha börjat med att fläcka ned leopardmönstrets rykte genom att låta den äldre och förföriska Mrs Robinson bära just leopardmönster, i både under- och ytterkläder. Inte heller blev det bättre av att leopard var författaren Jackie Collins favoritmönster. Hennes bästsäljare kallades för ”tantsnusk”. Leopard hade förvisso tidigare förknippats med sexighet, men där, vid de mogna kvinnornas faiblesse för mönstret, gick någon sorts gräns.

Leopardmönster låg därför länge i modeskugga. Det betraktades som dålig smak, vilket gjorde att punken med glädje plockade upp det bespottade mönstret och bar det med stolthet. Debbie Harry i Blondie var en av dess stora fans.

I dag är leopardmönster överallt förekommande. Trots det lyckas det göra det många andra mönster inte gör – väcka nyfikenhet, associera till styrka och stimulera till samtal. ”Det är en mycket bra isbrytare”, som Theresa May konstaterar.

Susanne Ljung är journalist

Susanne Ljung är journalist och programledare för det hyllade mode- och kulturprogrammet ”Stil” i Sveriges Radio. Hon medverkar i Lördagsmagasinet varje vecka.

Leopardmönster

Den franske modeskaparen Christian Dior skapade inte bara en ny silhuett med sin så kallade ”New Look” 1947. Samma år populariserade han även leopardmönstret på textil genom en hellång klänning av sidenchiffong kallad för ”Africaine”.

Jo, män har också burit leopardmönstrat – om de har varit rockmusiker, vill säga. Little Richard, Rod Stewart och Keith Richards har alla varit män nog att bära det (fortfarande) feminint präglade mönstret.

Den mycket modeintresserade modellen Kate Moss är en av leopardmönstrets främsta företrädare, och förespråkare. Under flera år har denna trendsättare burit leopardmönster privat och påverkat dagens modeskapare. Självklart återfinns mönstret i hennes egen kollektion i samarbetet med det franska märket Equipment.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.