Svenska Akademiens val av Peter Handke som Nobelpristagare leder till omfattande internationell kritik. Den slovenske filosofen Slavoj Zizek ser valet av pristagare som en skam för Sverige:

”2014 ville Handke att Nobelpriset skulle läggas ner, och sa att det var en 'falsk kanonisering' av litteraturen. Det faktum att han nu får priset bevisar att han hade rätt”, skriver Slavoj Zizek i ett mejl till DN och fortsätter:

”Det här är Sverige i dag: en försvarare av krigsbrott får ett Nobelpris medan landet deltog fullt ut i karaktärsmordet på vår tids sanna hjälte, Julian Assange. Vår reaktion borde vara: inte Nobelpriset i litteratur till Handke utan Nobels fredspris till Assange”, skriver Slavoj Zizek (trots att Nobels fredspris delas ut i Norge).

”Skandalöst!” skriver Kosovos ambassadör i USA, Vlora Citaku, på Twitter. 

”Nobelkommittén beslutar att tilldela Peter Handke – en man som glorifierade Milosevic, även känd som ’Slaktaren på Balkan’, och stödde hans folkmordsregim – årets litteraturpris. Det finns inget nobelt i detta! Det är ett orimligt och skamligt beslut”, fortsätter Vlora Citaku och utvecklar i en annan tweet:

”I en värld full av briljanta författare väljer Nobelkommittén att belöna en spridare av etniskt hat och våld.”

Peter Handke får också kritik för att förneka massakern i Srebrenica, ett folkmord i juli 1995 då sammanlagt 8.000 bosniska muslimer dödades av bosnienserbiska styrkor.

Det är inte första gången Handkes stöd till Milosevic fördöms. När han 2014 tilldelades det ansedda Ibsenpriset i Oslo möttes han av burop från demonstranter som höll i plakat där det bland annat stod ”folkmordsförnekare”.

Samtidigt hyllas valet av Nobelpristagare av serbiska röster. Magasinet Srpska Times beskriver Peter Handke som ”en stor vän av Serbien och det serbiska folket”.

”Den eminenta romanförfattaren/pjäsförfattaren/essäisten hävdar att kroaterna startade kriget genom att marschera in i serbiska byar”, fortsätter magasinet.

Jasenko Selimovic, skribent och tidigare chef för Göteborgs stadsteater samt EU-parlamentariker för Liberalerna, är starkt kritisk mot valet av 2019 års Nobelpristagare.

– Det är skamligt. Handke har i sina böcker tagit ställning för och försvarat Slobodan Milosevic. Det innebär inte att jag förespråkar att man ska förbjuda Handke, att han inte ska tillåtas att finnas i litterära kretsar. Men att ge honom Nobelpriset, det är att belöna honom för de hemskheter han stöttat. Det är en djupt problematisk del av hans författarskap, och att Akademien inte ser att det är bisarrt, säger Jasenko Selimovic till DN.

Slobodan Milosevic var Serbiens president 1989–1997, under de år som Bosnienkriget (1992–1995) ägde rum. Han var också Jugoslaviens president mellan 1997 och 2000, medan Kosovokriget pågick (1998–1999). År 2001 åtalades han för folkmord och brott mot mänskligheten i FN:s krigsförbrytartribunal, men han avled 2006, innan rättegången hann avslutas. Tribunalen kom dock fram till att han och flera andra serbiska ledare brutit mot FN:s folkmordskonvention eftersom man misslyckats med att stoppa folkmordet.

På Milosevics begravning 2006 höll Peter Handke ett tal där han beskrev sig som ”nära Jugoslavien, nära Serbien, nära Slobodan Milosevic”.

Hur är bilden av Handke i Balkanregionen?

– Hans anhängare finns i stort sett bara bland de extrema högernationalisterna. Jag har svårt att tänka mig att ens förläggarna i Serbien tycker att det här är rimligt, säger Selimovic.

Även förläggaren och journalisten Svante Weyler kritiserar valet av Handke. 

– Hans ställningstagande för Serbien och Milosevic är givetvis väldigt problematiskt. Handke besökte Milosevic begravning, och det är ingen kontroversiell åsikt utan en kontroversiell handling. Författare har mycket åsikter och det kan man ha överseende med, men att besöka Milosevic begravning är något annat. I mina ögon borde han inte ens ha varit påtänkt för ett Nobelpris i dag, säger Weyler och fortsätter:

– Det är faktiskt oerhört överraskande. Han måste stått på den där listan väldigt länge. Det hade varit rimligare om han fått priset för 10 eller 20 år sedan, men inte i dag.  

I samband med tillkännagivandet i Börssalen i Gamla stan ställde DN en fråga till akademiledamoten Anders Olsson: 

Peter Handke har anklagats för att vara politiskt kontroversiell, för att ha förminskat krigsbrott på Balkan och för att ha hållit ett tal vid Slobodan Milosevics grav. Hur ser ni på det?

– Det här är ett litterärt pris, det är inget politiskt pris, och det är för hans litterära förtjänster som vi har gett honom det här priset. Det är en enormt stor författare, Peter Handke, med ett mycket stort författarskap bakom sig, och det är helt och hållet det som ska berömmas, sade Anders Olsson.

Efter presskonferensen fick DN en enskild intervju med Anders Olsson, där diskussionen om Peter Handke fortsatte.

– Vi har naturligtvis diskuterat det kontroversiella, också i en politisk mening, hos Handke, men vi har kommit fram till att det inte kan styra vår diskussion. Det är ett sådant väldigt och stort författarskap, och vi betraktar inte Handke som någon politisk författare. Han tillhör ingen politisk falang eller något parti, det finns inga politiska alternativ i hans värld. Det rör sig om en helt annan typ av vision i hans prosa, säger Anders Olsson till DN.