Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Svenskt konstarv åter i Paris

Louvren i Paris.
Louvren i Paris. Foto: Eva-Karin Gyllenberg

Carl Gustaf Tessins samlargärning lyfts fram på Louvren i Paris, i samarbete med Nationalmuseum. Utställningen ger en unik inblick i 1700-talets konstliv, tycker Vibeke Röstorp.

”En svensk i Paris på 1700- talet. Tessins samling”

Louvren, Paris. Visas t o m 16/1.

I Paris visas just nu 130 av de främsta konstverken ur Carl Gustaf Tessins samling, som kom att bli grundplåten till Nationalmuseum. Många av verken i Louvrens utställning, däribland François Bouchers läckra rokokoskapelse ”Venus triumf”, är för första gången tillbaka i Frankrike – vilket speciellt har uppmärksammats i fransk press.

Samlingens kärna är franskt 1700-tals måleri. Utöver målaren Boucher kände Tessin personligen Oudry, Chardin och Nattier, som alla finns representerade här. Konstinköpen gjordes ofta i samband med de årliga utställningarna i Louvrens pompöst dekorerade Salon carré. Den aktuella utställningen visas dock i moderna salar med gräddvita, jämte dovt gula och blå väggar. Som svensk känner man sig extra välkommen av att väggtexterna även är på svenska.

Foto: c) Cecilia Heisser/NationalmuseumÄldre konstverk, främst nederländska, inhandlade Tessin hos den franske konsthandlaren Gersaint. Det var där han upptäckte Rembrandts målning av en kvinna i profil (till höger) som han kunde köpa relativt billigt.

Den första salen behandlar Tessins studieår. Som son till slottsarkitekten Nicodemus Tessin d y var hans karriär tidigt utstakad: han skulle bli arkitekt som sin far och skickades som ung ut i Europa för en så kallad grand tour. Tack vare faderns ämbete och dennes kontakter introducerades Tessin snabbt i Frankrike, och redan under 1714 års besök blev han presenterad för Ludvig XIV.

Det visade sig emellertid att den unge Tessin inte var lämpad för arkitektyrket. Däremot hade han god smak och ett säkert öga för konst, och inledde sin karriär som hovintendent vid Stockholms slott.

Utställningen fortsätter med Nicolas Lancrets och Jean-Baptiste Paters koketta genrescener som inhandlades under 1728 års vistelse. Tessin var nu gift med den unga Ulla Sparre, dotter till den föregående ambassadören i Frankrike, vilket öppnade än fler dörrar för paret. Frankrikes drottning, polskan Marie Leszczynska, hade dessutom bott i Sverige under barndomen och hörde snart till Ulla Sparres bekanta.

Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum.Åren 1739–42 utgör huvuddelen av utställningen. Tessin fungerade då som Sveriges ambassadör i Frankrike. Trots att uppdraget gällde politiska förhandlingar ägnade han sig intensivt åt konstsamlandet under dessa år. Hans första inköp: elva stilleben av Oudry, som gjordes för Stockholms slotts räkning. Men detta dyra initiativ uppskattades inte hemifrån där man inte förstod sig på Tessins vision för slottet. Efter detta ägnar han sig desto mer åt att komplettera sin privata samling.

Franska besökare slås inte bara av Tessins kultiverade smak, de förvånas även av hans böjelse för ekivoka motiv som Bouchers ”La toilette”, med en kvinna som knyter ett strumpeband. Denna målning, numera i Madrid, är en av få tavlor ur Tessins samling som inte stannat i svensk ägo.

Mitt i utställningen visas teckningar, varav många av nederländska mästare. Även renässanskonstnären Domenico Ghirlandaio representeras här med en teckning på rosa papper av en äldre man på sin dödsbädd, troligtvis en studie inför den välkända målningen ”Gamlingen och en ung pojke” som ingår i Louvrens samlingar.

Förvärven av teckningar gjordes 1741, i samband med auktionen på Pierre Crozats berömda samling, då Tessin köpte in hela 2 057 verk! En interiör med möbler och tavlor från makarna Tessins svenska hem Åkerö slott avslutar utställningen.

Allt som allt lyfter den fram Tessins uttalade strävanden att imponera på fransmännen. Genom sina konstinköp visade Tessin att Sverige var ett land där kulturen togs på allvar. När han 1740 beställde sitt porträtt av målaren Aved iscensatte han sig själv som mecenat i sitt privata kabinett. Detta med 1700-talsmått mätt intima porträtt ställdes ut på salongen intill Bouchers tavla ”Venus triumf” (nedan). Den excentriske svensken såg dessutom till att han stod som ägare till tavlorna i katalogen, vilket inte alls var brukligt.

Foto: Cecilia Heisser/ Nationalmuseum

Tack vare försäljningen till kungahuset är Tessins samling i dag den mest välbevarade privatsamlingen från denna period och ger därför en unik inblick i tidens konstliv. Men kanske krävs det denna omväg till Louvren för att svenskarna ska inse betydelsen av Carl Gustaf Tessins livsverk för vårt konstarv.

Fakta.

Foto: Nationalmuseum/chr Greve Carl Gustaf Tessin (1695–1770) var diplomat, politiker, svensk ambassadör i Paris 1739–42 och en betydande konstsamlare.

Nationalmuseums stängning (på grund av renovering) har möjliggjort utställningen på Louvren, som kompletteras av en rikt illustrerad katalog. Utöver ingående beskrivningar av konstverken och hur de införlivandes i Tessins samling så innehåller katalogen tre essäer om samlaren.

Magnus Olausson, initiativtagare till projektet, inleder katalogen med en biografi och en essä om Tessins vistelse i Paris 1739–42. Guillaume Faroult, en av de tre franska kommissarierna, skriver om Tessin som utländsk konstmecenat i Paris.

En omarbetad version av utställningen går i vår vidare till Morgan Library i New York.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.