Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Sverige framställs som ett land i förfall

Laglösa områden, våldtäkter och ett samhälle i kaos. Det är återkommande ingredienser i en ny och allt vanligare bild av Sverige i utländska medier. Nu ger UD hjälp till ambassaderna.

Programledaren Stuart Varney på tv-kanalen Fox Business frågar upprört sin gäst:

– Hur kommer det sig att vi aldrig tidigare har hört om det här?

– För att Sverige har gjort ett fenomenalt jobb med att försöka dölja det, slår den inbjudne filmaren Ami Horowitz fast.

Horowitz har precis återvänt till USA från Sverige och påstår sig ha upptäckt mellan 30 och 40 ”no go zones”, stater inom staten där svensk lag inte gäller, dit svensk polis inte vågar sig in:

– Svenskarna är inte vikingar, vikingarna är borta, säger Horowitz som kommentar till vad man i Sverige tycker om situationen.

– Du är en modig man, en bra man … good stuff, avslutar programledaren senare intervjun.

Horowitz är inte ensam om att påstå sig känna till dessa platser. Samma vecka som intervjun sänds hålls en folkomröstning i Ungern om huruvida EU ska tillåtas placera icke-ungrare i Ungern utan parlamentets godkännande. I det tryckta material premiärminister Orbán skickar ut till miljontals hushåll varnas det för följderna av en liberal migrationspolitik: Sverige har till exempel 15 ”no go zones”, flest i Europa.

Karin Nylund, presskommunikatör på Utrikesdepartementet, säger att desinformationen där Sverige omnämns har ökat markant de senaste åren.

– Exempel på detta är Ungerns senaste utspel om så kallade ”no go zones” i Europa där Sverige omnämns, vilket ju är ett falskt påstående och ren desinformation, säger hon.

De två ovan nämnda händelserna är som sagt inga isolerade exempel på när Sverige målas upp som skräckexempel i migrations- och integrationsfrågor.

I en debatt i polska parlamentet förra året larmade Jaroslaw Kaczynski, partiledare för konservativa Lag och rättvisa, om att ”Det kan bli som Sverige där det finns 54 områden med sharialagar och där staten saknar kontroll.” Och i augusti i år kunde resenärer på Atatürkflygplatsen i Istanbul läsa en stor annons som varnade för att resa till Sverige: ”Sverige har den högsta våldtäktsstatistiken i världen.” Avsändare för annonsen var regeringstrogna tidningen Günes.

 

Henrik Selin, chef för avdelningen för interkulturell dialog på Svenska institutet (SI), ser en ökning i volymen av artiklar utomlands som antingen enbart fokuserar på kraftiga problem i Sverige, eller rena fall av desinformation. Just nu genomför SI en studie för att få en mer överskådlig blick av hur det skrivs om Sverige i andra länder, men att intresset var som störst för ett år sedan, när flyktingsituationen var som intensivast, råder ingen tvekan om.

– Rapporteringen skiljer sig åt beroende på vilket land den kommer från. Våra närliggande länder – som Tyskland, Frankrike eller Storbritannien – har en stark bild av oss som de känner sätts på prov, att även generösa Sverige tvingas göra avkall på sin hållning. I en artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung pratade man till och med om ett ”avsked från Bullerbyn”. En del ser Sverige som ett idealiserat land och då används den typen av retorik, säger han.

 

I USA finns inte så mycket kunskap om Sverige och då är det lättare för mytbildning om till exempel ’no go zones’ att få fäste. Eller att det skulle förekomma flest våldtäkter här.

 

Inför Brexitomröstningen i somras punktbevakades Sverige av brittiska medier. Det fick svenska ambassaden i London att slå larm till UD om hur Sverige framställs i asylfrågor för att få den brittiska regeringen att strama åt landets flyktingpolitik: ”Daily Mail framhåller Sverige som naivt och ett avskräckande exempel på vilka konsekvenser en liberal migrationspolitik kan ge”, stod bland annat i rapporten.

När jag pratar med Erik Sundberg, pressråd på svenska ambassaden i London, hänvisar han till en nyligen publicerad rapport från Reuters institute for the study of journalism vid University of Oxford som visar hur migrationsfrågan speglades i brittiska medier under perioden. Rubriken på rapporten: ”Studie visar att majoriteten av pressbevakningen i EU-omröstningen vinklade kraftigt till Brexitsidans fördel under kampanjens första två månader.”

– I dagens Europa finns många partier och personer som vill sprida bilden att man inte ska ta emot människor från andra kulturer. Vissa för att de tycker att det är svårt och utmanande, och vissa av rent rasistiska skäl. Vissa partier har det som sin uttalande agenda. Det ligger i deras intresse att underblåsa sådana bilder, säger Henrik Selin på SI.

Foto: iDNES (Tjeckien), 4/1 2016

Fortsätter man söderut genom Europa går det att hitta fler exempel på medier som demoniserar Sverige. Den tjeckiska dagstidningen Mlada Fronta har skrivit om en flykting som påstås ”hellre återvända till Bagdad eftersom ’det var tråkigt i Malmö och inte ens en katt skulle ha ätit maten’”. Parlamentni Listy, en välbesökt ”alternativ” tjeckisk sajt som tjänar som ett slags språkrör åt presidenten, skrev nyligen en artikel som hävdar att svenska skolor undervisar flickor i Sverige hur man har sex med flyktingar. Rubriken är uppdelad i fyra bulletiner: ”Skolor förespråkar flickors sex med invandrare. Journalister anklagar vanligt folk som kritiserar invandring. Multikulturalism är statsideologi. En svensk medborgare ger ett skakande vittnesmål.”

– Vi kan konstatera att vi ser en hel del medieinnehåll och uttalanden också på politisk nivå i länder som Polen, Ungern, Tjeckien där Sverige lyfts fram som varnande exempel. Men det ser inte ut att vara en officiellt sanktionerad verksamhet som exempelvis i Ryssland, säger Henrik Selin på SI och nämner att man nu lanserat en rysk version av sajten Sweden.se, Sveriges officiella webbplats, för att ge en motbild till hur Sverige skildras i exempelvis ryska medier.

– Vi bedömer att det finns stort behov av dialog med människor på ryska språket. Missuppfattningar och sämre relationer motiverar mer dialog, säger han.

Anna-Lena Laurén är DN:s korrespondent i Moskva. Hon menar att den allmänna bilden av Sverige i ryska medier är uttalat negativ.

– Sverige utmålas som ett russofobt land där man gärna tar emot invandrare från Mellanöstern men är livrädd för allt som har med Ryssland att göra, säger hon och fortsätter:

– Direkta fel förkommer ofta i rapporteringen. I somras påstod till exempel statsägda Kanal 1, en av Rysslands populäraste tv-kanaler, att Sverige ändrade asyllagen efter att en asylsökande hade knivhuggit en person till döds. Men asylreglerna hade anpassats till EU:s miniminivå redan i november 2015 eftersom Sverige ville få andra EU-länder att ta emot flyktingar.

Att det är just Sverige som hela tiden utpekas har flera anledningar, enligt Christian Christensen, professor i journalistik vid JMK.

Foto: Breitbart.com (USA), 5/10 2016

– Tittar man på högerrörelsen i USA och deras sajter som Breitbart eller Infowars är det nästan varje vecka någonting om Sverige, oftast texter om våldtäkter och massinvandring: det finns en långvarig irritation gentemot svensk statspolitik där man kopplar samman vänsterpolitik och öppenhet till invandring, och då vill man göra Sverige till en varning för faran med bådadera.

Men det är en inte särskilt nyanserad eller uppdaterad bild av Sverige man ser, säger han.

– De flesta i USA vet till exempel inte att vi nyligen hade en högerregering i åtta år. I USA finns inte så mycket kunskap om Sverige och då är det lättare för mytbildning om till exempel ”no go zones” att få fäste. Eller att det skulle förekomma flest våldtäkter här, när statistiken har med vår hårdare lagstiftning och inte med våldtäktsmängd att göra.

Sanna Björling, DN:s korrespondent i Washington, berättar att hon på Trumps möten, men även på det republikanska konventet, fått höra märkliga påståenden om Sverige.

– De kan säga saker som ”Jag har hört att ni inte har någon kultur kvar!” eller ”Ni har helt öppna gränser, ni har tagit in miljontals syriska män helt utan kontroll” och ”Har ni infört sharia?”

Sverige är ett relativt litet land, trendkänsligt, vi bryr oss om hur andra skriver om oss. När myterna om Sverige väl fått fäste utomlands kan de därför användas av svenska personer och organisationer som gärna ger näring till föreställningen om ett land som slits isär. Dessutom kan de hävda att det är uppgifter som förtigs av våra medier och myndigheter, säger Christian Christensen.

– Som när man såg personer peka på rapportering från andra länder om övergreppen på musikfestivalerna i somras och att det inte diskuterats i svenska medier. Men när man hänvisar till utländska medier måste man fråga sig hur sakliga de är i sin rapportering – inte bara att de rapporterar det utan hur de gör det. Hur sant är det?

För att hindra detta försöker både SI och UD ge en nyanserad bild av Sverige och motverka desinformation. Karin Nylund på UD berättar att man skickat ut en vägledning till de svenska ambassaderna för hur de ska möta falska påståenden om Sverige. I materialet, som DN tagit del av, går bland annat att läsa att ”desinformation undergräver förtroendet för staten” och att den, ”när den riktas mot Sverige, kan skada bilden av vårt land”.

– Vi arbetar aktivt med att både skapa en bredare förståelse för fenomenet desinformation och hur det kommer sig att vi ser tydliga trender som visar att det ökar runt om i världen. Utrikesministern har påpekat vikten av att motarbeta det och arbeta för att öka förtroendet för fria medier, säger Nylund.

Läs mer: Hatsajten Breitbarts väg till Vita huset

UD:s råd till ambassaderna.

Utdrag ur UD:s kompendium ”Vägledning för hantering av desinformation och ryktesspridning” till de svenska ambassaderna:

”Det finns inga heltäckande recept för att motarbeta desinformation och propaganda. Långsiktigt motarbetar vi emellertid dessa problem genom att stärka förtroendet för institutionerna och journalistiken.”

”Exempel på desinformation kan vara ’Sverige-bashing’ som används för att stärka aktörens eller desinformatörens egna, ofta inrikespolitiska, syften.”

”Inte sällan har de högerextrema digitala nyhetstidningarna anonyma ägare och avsändare med ett gemensamt drag att de ofta har ett förakt mot de etablerade medierna och den journalistiska etiken.”

”Om ni beslutar att gå i svaromål på Twitter, tänk på att hålla inläggen så korta och sakliga som möjligt. Nöj er med att svara en gång och undvik att gå in i långa Twittertrådar.

Läs mer. Kommentar
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.