Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 01:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/teknikens-loften-under-lupp-pa-moderna/

Kultur

Teknikens löften under lupp på Moderna

01:48. Här bygger teknikern Gunnar Marklund upp konstverket "Mud muses": Efter varje gång jag sätter upp det så förstår jag ännu mer.

I utställningen ”Mud muses” på Moderna museet utforskas förhållandet mellan konst och teknologi, men också människans relation till tekniken. Är den så imponerande som människor vill tro?

Förhållandet mellan konst och teknologi har varit ett återkommande tema för moderna konstmuseer, ända från 1950-talet fram till i dag. I utställningen ”Mud muses – en tirad om teknologi” problematiseras förhållandet på nytt. Den radikala förändringen i samhället gör temat mer relevant än någonsin, menar Lars Bang Larsen, curator på Moderna museet.

– Jag tror att det är bra att återvända till detta, eftersom allt har förändrats så våldsamt – inte minst vår relation till teknologi. Verken blir intressanta när vi ser dem utifrån ett större historiskt perspektiv, säger han.

Bild 1 av 3 Teknikern Gunnar Marklund blandar till verket ”Mud muse” på Moderna museet i Stockholm. Ljudet från bandspelaren, som står bredvid, styr frekvensen på bubblorna i bassängen.
Foto: Thomas Karlsson
Bild 2 av 3 ”Mud muse” rymmer 2000 liter vatten och måste röras i varje dag för att leran inte ska stelna. Mats Holmqvist och Gunnar Marklund hjälps åt för att fylla bassängen.
Foto: Thomas Karlsson
Bild 3 av 3 Det gäller att ha koll på sladdarna. Det har Gunnar Marklund. Han har tagit hand om ”Mud muse” i nitton år och rest till såväl Brasilien som USA tillsammans med verket.
Foto: Thomas Karlsson

Utställningen tar avstamp i ikoniska ”Mud muse”, skapat av Robert Rauschenberg 1968–1971. Det är, enligt Moderna museets egen beskrivning, en ”öppen bassäng fylld med syntetisk sörja”. För åskådaren liknar det närmast en gejser. Men bakom konstverket gömmer sig ett avancerat arrangemang.

– Det är först när man kryper in under det som man börjar förstå hur invecklat allt är. Det är ett jädra virrvarr med slangar, understryker teknikern Gunnar Marklund, som ansvarat för det praktiska kring konstruktionen i nitton år och även rest med den runt hela världen. 

Det är dumt, smutsigt, respektlöst och politiskt generande - det är det som gör det så spännande!

Tekniken är så komplex att skapandet av ”Mud muse” krävde ett tre år långt samarbete mellan Rauschenberg och elektronikföretaget Teledyne Technologies. Att konstnären använde ingenjörskonsten till något så banalt, visar på en respektlös attityd till den, menar Bang Larsen.

– Rauschenberg uttryckte det på ett bra sätt: ”Det finns ingen moral och ingen större mening med detta verk.” Teknologiskt är det sofistikerat, men samtidigt är det så sanslöst elementärt. Den bara bubblar och fiser, säger curatorn och skrattar.

”Vårt möte med teknologi blir här både kladdigt och förvirrande”, skriver Moderna museet om konstverket. Foto: Thomas Karlsson

Det kan låta harmlöst. Men ”Mud muse” möttes av starka protester när det skänktes till Moderna museet 1973. Det företag som Rauschenberg samarbetat med tillverkade nämligen komponenter till det amerikanska flygvapnet. På så vis kunde konstverket kopplas till den tidens största politiska fråga – Vietnamkriget. 

– Det gör att ”Mud muse” har en intressant socialhistorisk kontext. Det är dumt, smutsigt, respektlöst och politiskt generande – det är det som gör det så spännande!

Vi föreställer oss att ingenjörskonst är neutralt och att det har med framsteg att göra. Kanske. Eller kanske är det bara en mänsklig mytologisering.

Lars Bang Larsen betonar att han byggt vidare på Rauschenbergs ”totalt oimponerade” inställning.

Men ”Mud muses” rymmer även fler dimensioner. 

– Jag har också tagit in konstnärer som jobbar med teknik på ett väldigt sofistikerat sätt, där det finns en helt annan mentalitet. Dessutom vill jag visa att något så abstrakt som teknik inte bara är immateriell eller virtuell – här finns lera, glas, textilier... Det finns alltid en materiell och kroppslig realitet bakom den.

Lars Bang Larsen är sedan 2017 är verksam som curator på Moderna museet. Utöver det undervisar han på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Foto: Thomas Karlsson

Utställningen spänner från 1960-talet fram till i dag. Ett alster som skapats i nutid, unikt för utställningen, är den finska konstnären Jenna Sutelas ”I magma”. Sutela har låtit stöpa glas format efter sitt eget huvud. Glashuvudena har hon gjort till lavalampor, där trögflytande vätska glider omkring till synes planlöst. En kamera dokumenterar aktiviteten i realtid. Sedan tolkar ett maskininlärningsprogram om rörelserna till mening, baserat på ”I ching” – en uråldrig kinesisk bok om existentiell slump. 

– ”I magma” handlar om själen och maskinen – eller andan i maskinen. Är det signaler eller brus? Finns det mening? Det är många av konstnärerna som tar upp den gamla frågan om människor och teknologi. Mänskliga gestalter kommer vara ett motiv som går igen, hävdar Lars Bang Larsen.

Är tekniken neutral? Det är en brännande aktuell fråga i dagens teknikdiskussion. Hur avancerad den än må vara, byggs den i grund och botten av människor. Är de fria från fördomar – eller byggs kulturella hierarkier in i tekniken? Den frågan hoppas Bang Larsen kunna väcka genom en av utställningens installationer – en samling teckningar som shamanerna Antônio, Joaquim och Armando Marubo från Marubostammen i Amazonas har ritat för antropologen Pedro Niemeyer.

– Det är intressant hur tekniken förhåller sig till ”first nation people”. Idén om att det är tekniken som skiljer ”dem” från ”oss”. Att de är outvecklade, för att vi har vissa uppfinningar och objekt men inte de. Det är ett kolonialt sätt att tänka. Det kändes viktigt att ha med ett konstverk som kunde representera en sådan typ av kritik, säger Bang Larsen och lägger till:

– Vi föreställer oss att ingenjörskonst är neutralt och att det har med framsteg att göra. Kanske. Eller kanske är det bara en mänsklig mytologisering. Det handlar inte minst om vad vi önskar att tekniken ska lova oss.