Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 14:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/tidningsutgivarna-har-ar-krisatgarderna-som-kan-radda-medierna-nu/

Kultur

Tidningsutgivarna: Här är krisåtgärderna som krävs för att rädda medierna

Covid-19 blir en ytterligare börda för en redan pressad bransch, skriver Tidningsutgivarna.
Covid-19 blir en ytterligare börda för en redan pressad bransch, skriver Tidningsutgivarna. Foto: Helena Landstedt/TT

Coronapandemin drabbar den redan krisande mediebranschen dubbelt. Många medlemsföretag räknar med kraftigt sjunkande annonsintäkter. ”Vi föreslår därför i dag ett antal omedelbara krisåtgärder med effekt både på kortare och längre sikt”, skriver Victoria Svanberg och Tidningsutgivarna.

Sverige utsätts just nu för en svår påfrestning på grund av infektionssjukdomen covid-19. Tidningsutgivarna, organiserade i branschorganisationen TU-Medier i Sverige (TU), har för miljoner svenska mediekonsumenter en samhällsviktig roll som nyhetsförmedlare och opinionsbildare i text, ljud och bild.

Dygnets alla timmar rapporterar våra redaktioner från hela landet, ett demokratiuppdrag som pressen axlat ända sedan 1758, då den äldsta ännu utgivna dagstidningen – Norrköpings Tidningar – började komma ut. Det här ansvaret avser dagspressen och TU:s medlemsföretag att fortsätta ta.

Dagspressen omsätter ca 15 miljarder kronor, varav cirka 5,6 miljarder i annonsintäkter. Dagspressen sysselsätter cirka 12.000 personer, varav cirka 4.500 journalister. Men. Förutsättningarna för att producera kvalitetsjournalistik i grundlagsskyddade medier såsom dagstidningar hotas allvarligt av konsekvenserna av covid-19.

Den nya osäkerheten med covid-19 blir en ytterligare börda för en redan pressad bransch. Myndigheten för press, radio och TV (MPRT) redovisar årligen en sammanställning av dagspressens ekonomi. MPRT:s senaste rapport (2018) slog fast att det var: ”Sämsta året någonsin för en hårt ansatt dagstidningsmarknad”. Den negativa utvecklingen har sedan dess inte förbättrats.

Den nu pågående krisen slår stenhårt mot alla företag i Sverige och drabbar medierna – i den transformering som dagspressen genomgår – dubbelt när företagen på grund av krisen slutar att annonsera.

En undersökning genomförd av TU i veckan som gick visar att medlemsföretagen räknar med nedgångar i annonsintäkter på mellan 30 och 60 procent. 

Ingen vet säkert men redan nu ser vi mycket genomgripande nedgångar.

Resultaten från undersökningen ska förstås tolkas som uppskattningar i ett tidigt skede av en vikande marknad, men indikerar att dagspressen befarar en omsättningsminskning med upp till flera miljarder kronor på årsbasis.

Detta riskerar obönhörligen att leda till massuppsägningar och nedläggningar av titlar med katastrofala effekter för demokratin.

TU föreslår i dag därför ett antal omedelbara krisåtgärder med effekt både på kortare och längre sikt.

1. Tidsbegränsat lönestöd/tidsbegränsat avskaffandet av arbetsgivaravgift

TU föreslår att staten bidrar med ett lönestöd för definierade yrkesgrupper som måste fullgöra sitt arbete med informationssyfte.

Det av regeringen och samarbetspartierna presenterade förslaget om korttidspermittering är inte fullt ut tillämpligt för nyhetstidningar som sysselsätter yrkesgrupper som är nödvändiga för produktion och distribution av fysiska och digitala innehållsprodukter; nyhetstidningar kan permittera vissa yrkesgrupper, men knappast hemförlova till exempel journalister i rådande situation.

För hela dagspressen motsvarar ett lönestöd om 50 procent av lönekostnaden för journalister en kostnad för staten om cirka 90–100 miljoner kronor i månaden. För hela dagspressen motsvarar ett lönestöd om 50 procent av lönekostnaden för tryckeri- och distributionspersonal en kostnad för staten om ca 110–120 miljoner kronor i månaden.

Alternativt föreslår TU att nyhetstidningar undantas från arbetsgivargift under coronakrisen. För hela dagspressen motsvarar ett avskaffande av arbetsgivaravgiften för journalister en kostnad för staten om cirka 45 miljoner kronor i månaden. För hela dagspressen motsvarar ett avskaffande av arbetsgivaravgiften för tryckeri- och distributionspersonal en kostnad för staten om cirka 50 miljoner kronor i månaden.

2. Skattebefrielse från moms

TU föreslår en skattebefrielse från moms för nyhetsmedia såsom dagstidningar för både tryckta och digitala produkter. I Norge och Storbritannien är denna så kallade läsningsskatt avskaffad för dagspressen. En momsbefrielse i Sverige skulle bidra till fortsatt utgivning under den pågående digitala transformationen; dagstidningar var för övrigt tidigare momsbefriade, men hade då ändå avdragsrätt. Åtgärden har stöd i EU:s momsdirektiv (2006/112/EG).

För hela dagspressen beräknas en slopad moms för dagspressen för både digitala och tryckta produkter motsvara en kostnad för staten om ca 40 miljoner kronor i månaden.

3. Omreglering av mediestödet

TU föreslår ett förstärkt press- och mediestöd genom att:

– beslutat driftsstöd för år 2020 snarast betalas ut i sin helhet i syfte att stärka företagens likviditet.

– en tredubbling av det (i dag mycket begränsade) distributionsstödet, i syfte att säkerställa distributionen av dagstidningarna, inte minst för att nå ut till äldre som saknar digitala alternativ.

– en fördubbling av anslaget till stöd för lokal journalistik och en höjning av takbeloppet till 2 miljoner kronor i månaden för att säkerställa en fortsatt journalistisk närvaro i svagt bevakade orter och områden samt en förlängning av den pågående ansökningsperioden för stöd till lokal journalistik till den 30 april och en förstärkning av resurserna hos Mediestödsnämnden för att kunna snabbehandla dessa ansökningar.

– en sänkning av kravet på minst 55 procent unikt innehåll för andratidningar för att möjliggöra ökad effektivitet i nyttjandet av allmänt innehåll, med syfte att i stället frigöra resurser för ökad mångfald inom opinionsjournalistik (ledar-, kultur-, insändarsidor etc.).

De föreslagna åtgärderna rörande mediestödet beräknas innebära en samlad kostnad för staten om cirka 12 miljoner kronor i månaden.

4. Returpappersförordningen

TU hemställer om att regeringen omedelbart beslutar att genomförandet av den tidigare beslutade returpappersförordningen skjuts upp eller helst avskaffas helt. Trots att Sverige i dag har den högsta återinsamlingsgraden om cirka 90 procent, ett mål som övriga EU önskar uppnå först om 10 år, riskerar dagspressen en ökad kostnad om cirka 465 miljoner kronor om året på grund av ökade kostnader för returpappersförordningen.

5. Dagspress är samhällsviktig verksamhet

TU hemställer därtill snarast ett besked från staten om att dagspressens nyhetsförmedling definieras som en samhällsviktig verksamhet då den är en förutsättning för ”samhällets funktionalitet” och ”demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter”, så som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) formulerar de värden som ska skyddas. MSB definierar också ”Information och kommunikation” som specifikt ”produktion och distribution av dagstidningar” samt ”webbaserad information” som samhällsviktig verksamhet. TU anser vidare att det är viktigt ur ett beredskapsperspektiv att våra myndigheter i tider av kris själva upprätthåller en kommunikation via svensk dagspress och i mindre omfattning stöttar amerikanska nätjättar.

Sammantaget anser TU att det är nödvändigt att omedelbart agera för att säkerställa en fortsatt nyhetsförmedling och opinionsbildning till allmänheten. TU är redo att omedelbart inleda samtal med regeringen och riksdagen för att konkretisera vilka krisåtgärder från det offentliga som fordras.