Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-08 02:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/tom-of-finlands-foton-ar-ute-ur-morkrummet/

Konst

Tom of Finlands foton är ute ur mörkrummet

Jessica Jarl, utställningsproducent på Fotografiska, förbereder utställningen ”Tom of Finland - the darkroom”, som öppnar på fredag. ”En bildskatt”, säger hon om fotografierna.
Jessica Jarl, utställningsproducent på Fotografiska, förbereder utställningen ”Tom of Finland - the darkroom”, som öppnar på fredag. ”En bildskatt”, säger hon om fotografierna. Foto: Magnus Hallgren

Finska konstnären Touko Laaksonen är en gayikon och hans homoerotiska teckningar av muskulösa män är världsberömda. Men färre vet att han även fotograferade sina vänner och partners som inspiration. Nu visar Fotografiska bilderna i utställningen ”Tom of Finland – the darkroom”.

Fascinerad av de väderbitna männen som arbetade på de finska åkrarna under 1920-talet började Touko Laaksonen att teckna. Redan som femåring skapade han egna serier i barndomshemmet i staden S:t Karins och drogs i hemlighet till den kralliga grannpojken Urho, vilket betyder ”hjälte” på finska. 

Laaksonens faiblesse för muskulösa män och pojkar började tidigt och har gett upphov till hans mest ikoniska verk. Han studerade dem, betraktade dem, fantiserade om dem – och tecknade dem. 

Bilderna är oftast gjorda i blyerts.

– Han sade själv att hans främsta medium var att teckna med penna eftersom det var det hantverket han tyckte var mest likt fotografi, säger Jessica Jarl, utställningsproducent på Fotografiska i Stockholm. 

När Touko Laaksonen som tjugoåring kallades in i den finska armén mitt under pågående världskrig 1940, fick bönderna och skogshuggarna i hans fantasier sällskap av sjömännen, poliserna och soldaterna i Helsingsfors ambulerande hamn. Löjtnant Laaksonen började träffa uniformerade män, även tyska soldater.

Det var teckningarna som gjorde den finska illustratören Touko Laaksonen, alias Tom of Finland, känd för världen. Här verket ”Untitled” i blyerts från 1977. I utställningen på Fotografiska visas 14 originalteckningar, jämte fotografierna.
Det var teckningarna som gjorde den finska illustratören Touko Laaksonen, alias Tom of Finland, känd för världen. Här verket ”Untitled” i blyerts från 1977. I utställningen på Fotografiska visas 14 originalteckningar, jämte fotografierna. Foto: Touko Laaksonen/Tom of Finland Foundation

De intima mötena kom att prägla hans bilder, som inledningsvis främst spreds via en global, men illegal, subkultur som delade ett intresse för så kallade ”dirty drawings” eller ”dirty pictures”.

– Där får han sin inspiration till bilderna som han senare tecknade och det som händer i dem. De är självbiografiska på det sättet att de beskriver det liv som Touko levde. Jag tror att stämningar och vissa konstellationer är självupplevda, men att han tog dem vidare och levde ut sina sexuella fantasier och fetischer i teckningarna, säger Berndt Arell, mångårig Tom of Finland-kännare och curator för den nya utställningen där 14 originalteckningar visas jämte ett hundratal fotografier. 

Redan för 15 år sedan ställde Arell ut Tom of Finland på Helsingfors stads konstmuseum, numera kallat HAM. Touko Laaksonen har länge fascinerat honom och inför hundraårsjubileet av konstnärens födelse började Arell att fundera över nya infallsvinklar kring ett, på senare år, väldigt uppmärksammat konstnärsöde som influerat såväl populärkulturen som modevärlden, gayrörelsen och efterföljande konstnärer.

Queerikonen Tom of Finland, vars barbröstade män i svarta läderjackor och kralliga konstaplar i dag återfinns på så väl duschdraperier som serveringsbrickor, fotograferade främst sina vänner och partners. Tom of Finland, Tom & Tom Katt, 1984 (Tom of Finland Foundation).
Queerikonen Tom of Finland, vars barbröstade män i svarta läderjackor och kralliga konstaplar i dag återfinns på så väl duschdraperier som serveringsbrickor, fotograferade främst sina vänner och partners. Tom of Finland, Tom & Tom Katt, 1984 (Tom of Finland Foundation). Foto: Touko Laaksonen/Tom of Finland Foundation

Sökandet ledde honom fram till de fotografier som från och med fredag kommer att visas på Fotografiska i Stockholm. Merparten av dem avbildar nära och kära, vänner och partners. Den första bilden är tagen i mitten av 60-talet och den senaste 1990, året innan Laaksonen gick bort. 

– Jag visste att han hade tagit bilder som förlagor till sina teckningar men inte om de fanns kvar, hur många han tagit eller av vilken kvalitet de var. Fotografierna har aldrig betraktats som verk, snarare som förstudier och hade varken arkiverats eller katalogiserats, säger Arell, som senare reste till Los Angeles, där Touko Laaksonen levde om vintrarna – och där hans partner Durk Dehner än i dag förvaltar Tom of Finlands konstnärskap och arv från parets gemensamma hem. 

Tillsammans med Dehner påbörjade han ett digert insamlingsarbete i trävillan i Echo Park. Fotografierna visar en annan mer privat sida av Tom of Finland. Av de 200 bilder som återfanns, visas drygt 100 i Stockholm. 

Bilderna är ömsom romantiska, ömsom ömsinta och kamratliga. I exempelvis ”Aarno”, från 1976, syns en värme i den porträtterades blick som kontrasterar mot den formella uniformen. 

”Aarno”, en av Tom of Finlands mest ikoniska bilder, från 1976. I år är det hundra år sedan konstnären föddes.
”Aarno”, en av Tom of Finlands mest ikoniska bilder, från 1976. I år är det hundra år sedan konstnären föddes. Foto: Touko Laaksonen/Tom of Finland Foundation

– Teckningarna är mer opersonliga, mer stiliserade. Fotografierna känns privata och intima men är aldrig lika explicita eller pornografiska som teckningarna, säger Arell, som vidare konstaterar att Laaksonen troligtvis förstörde massor med bilder för att skydda personerna han fotograferade.

Sitt eget, falloscentrerade konstnärskap höll Laaksonen länge hemligt. I Finland avkriminaliserades homosexualitet på 1970-talet men slutade att betraktas som en sjukdom först 1981, och Laaksonen försörjde sig till stor del som grafisk formgivare, men också som konsertpianist. 

Mörkrummet, där han framkallade såväl fotografier av sina teckningar (eftersom han inte vågade trycka dem) som porträtten, blev en – om än liten – fristad i klädkammaren i hyreslägenheten i Helsingfors. Här fick hans vältränade, uniformerade män med markerade kindben och breda hakor – själva essensen av hypermaskulin manlighet och stommen i Tom of Finlands erotiska bildvärld – leva fritt. 

– Han skapade en annan, mer macho, bild av en homosexuell man som ofta avbildades som fjollig, säger Jessica Jarl. 

Hon står böjd över en stor trälåda fylld av inramade fotografier. På väggarna torkar fortfarande den svarta målarfärgen och den kemiska doften ligger tung i den förhållandevis blygsamma utställningssalen, museets minsta. Den saknar fönster och för, med sina riktade ljuskäglor, tankarna till just ett mörkrum. 

I utställningsmaterialet finns hela den kreativa processen dokumenterad – från bildkartor, till kollage, skisser och mer färdiga teckningar.  

Utställningens titel ”Tom of Finland – the darkroom” kan tolkas på flera sätt, säger Jarl och tar av sig arbetshandskarna. Vid hennes fötter ligger en hel plastlåda full av dem. 

– Eftersom homosexualitet var olagligt under en stor del av hans liv tvingades han in i mörka vrår för att leva ut sin egen sexualitet och lust. Han har också berättat om hur han sökte sig till olika parker och mörka ställen för att få kontakt med andra män.

Trots att Touko Laaksonens konstnärskap omgärdades av hemlighetsmakeri är Tom of Finlands arv i dag vida spritt och syns i många lager av populärkulturen och modevärlden. Han gav gayvärlden en estetik som influerat såväl vanliga människor världen över att leva ut sin sexualitet, som popstjärnor som Madonna och Freddie Mercury.

– Han var en förebild för den generation konstnärer som kom ut på 70-talet, inte minst Robert Mapplethorpe. Tyvärr överlevde inte många av dem aids, säger Arell. 

I memoaren ”Just kids” minns Patti Smith hur hon och Mappletorphe, hennes dåvarande pojkvän, snubblade över Tom of Finlands verk i en tidningskiosk på 60-talet och hur detta blev avgörande för hur Mappletorpe själv gestaltade nakenhet, maskulinitet och sexualitet i sina fotografier. 

Fotografen Robert Mapplethorpe, porträtterad i Touko Laaksonens lägenhet i Helsingfors 1978. De båda männen blev vänner. I utställningen visas också Mapplethorpes porträtt av Touko Laaksonen.
Fotografen Robert Mapplethorpe, porträtterad i Touko Laaksonens lägenhet i Helsingfors 1978. De båda männen blev vänner. I utställningen visas också Mapplethorpes porträtt av Touko Laaksonen. Foto: Touko Laaksonen/Tom of Finland Foundation

De båda männen blev senare vänner och kollegor och porträtterade vid ett tillfälle varandra i sina verk.

I en ny intervju i magasinet Attitude, konstaterar Durk Dehner, som levde med Laaksonen i 13 år, att Touko – som i Los Angeles var särskilt omsvärmad av fans, unga adepter och konstnärer – aldrig såg sig själv som en aktivist. Men att ”som konstnär var han aktivistisk”. 

– För Tom of Finland handlade det uteslutande om lust och sex och att få uttrycka det. Han såg inte sig själv som politisk, men sen kan ju vi problematisera hans bilder i efterhand, säger Jessica Jarl. 

– Utvecklingen går långsamt framåt och till och med bakåt i vissa delar världen trots att allas lika värde borde vara en självklarhet. Det känns sorgligt att behöva påpeka det, säger Jessica Jarl.

”Tom of Finland – the darkroom” öppnar på fredag, i samband med Stockholm Pride och visas till och med 29 november. 

Ämnen i artikeln

Konst
Fotografi

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt