Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Tv-avgiften skrotas och blir en skatt

Foto: Thomas Karlsson

Ensamhushåll och studenter blir vinnare när tv-avgiften skrotas och ersätts av en individuell skatt. Utredningen menar att den nya modellen stärker oberoendet för public service.

Enligt public service-kommitténs förslag införs från och med 2019 en individuell public service-avgift för alla personer över 18 år. Avgiften uppgår till 1 procent av förvärvsinkomsten, men kan inte bli mer än 1.308 kronor per person och år. Den summan får alla betala som har en beskattningsbar årsinkomst på minst 131.000 kronor. Den gränsen når man om man tjänar 13.600 kronor i månaden.

Studenter och arbetslösa utan beskattningsbar inkomst kommer att bli befriade från avgiften, som statsrättsligt betraktas som en skatt.

– Det vi föreslår är en individuell public service-avgift. Det blir en skatt men en specialdestinerad skatt som är avskild på statsbudgeten och öronmärkt för public service, säger kommitténs ordförande Sture Nordh, som framhåller att samtliga ledamöter i den parlamentariska kommittén enats om förlaget.

Delbetänkandet som i går överlämnades till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) gäller public service finansiering och oberoende. Maxbeloppet 1.308 kronor beräknas gälla 67 procent av dem som ska betala den nya skatten. För ett hushåll med två vuxna blir maxavgiften alltså 2.616 kronor, vilket är något högre än dagens 2.340 kronor per år och hushåll.

Omkring 20 procent beräknas få en reducerad avgift medan 9 procent slipper skatten helt. Enligt kalkylen ger det public service-bolagen sammanlagt 8,4 miljarder kronor för 2019.

Kritiker av en skattefinansiering har varnat för att modellen kan hota oberoendet för public service. I Finland bedöms public service-bolaget Yle förlora motsvarande 400 miljoner kronor fram till 2020 efter att finansieringen omdirigerades till skattsedeln 2013. Socialdemokraterna har tidigare värnat licenssystemet av detta skäl, men har till slut svängt i frågan. En bidragande orsak var att Högsta förvaltningsdomstolen 2014 slog fast att datorinnehav inte räcker för att Radiotjänst ska kunna kräva in tv-avgift.

Kommittén beskriver den nya modellen som långsiktigt stabil, mer rättvis och resurseffektiv. Dessutom menar den att oberoendet för public service stärks, bland annat eftersom medlen ingår i ett slutet system och aldrig blir en del av budgetförhandlingarna.

Hur menar ni att oberoendet för public service stärks?

– Till exempel genom att vi föreslår lagstadgade åttaåriga tillståndsperioder och att pengar för de åtta åren beslutas i samband med att tillståndet ges. Då är man garanterad sina pengar för hela åttaårsperioden och riksdagen kan inte ändra det utan att begå lagbrott, säger Sture Nordh.

Hur fungerar finansieringsmodellen om Sverige drabbas av en omfattande lågkonjunktur med stor arbetslöshet?

– Väldigt väl, för vi har gått igenom hur inkomstbasbeloppet utvecklades under 90-talskrisen. Också under de värsta åren växte inkomstbasbeloppet, säger Sture Nordh.

Även Alice Bah Kuhnke tror att oberoendet kan stärkas med den skattefinansierade modellen, men kommer att invänta andra remissinstansers utlåtanden innan det är dags för riksdagen att klubba ett beslut före valet nästa år.

– Vad jag förstår har kommittén lagt in flera steg som stärker oberoendet, till exempel lagstiftningen, en förlängning av tillståndsperioden och att inte tillåta politiker i avgörande styrelser, säger hon till DN.

SVT:s vd Hanna Stjärne säger sig vara "försiktigt positiv" till förslaget.

– Det finns ett behov av att modernisera radio- och tv-avgiften så att den också håller under kommande generationer, säger Hanna Stjärne till SVT.

En konsekvens av det nya förslaget är att Radiotjänst i Kiruna läggs ner. Där arbetar i dag 120 heltidsanställda och lika många deltidsanställda.

– Det var inga direkta nyheter för oss men det är klart inte trevligt om det blir verklighet. Våra medarbetare känner en viss oro för att mista jobbet. Men det är bara ett förslag och en tid kvar till beslut, säger Radiotjänsts vd Carl-Gustav Johansson.

Läs mer: ”De flesta anställda är oroliga”

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.