Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 15:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/valdet-okar-pa-sveriges-bibliotek/

Kultur

Våldet ökar på Sveriges bibliotek

Det blir allt mer oroligt på landets bibliotek, visar en undersökning från DIK. Foto: Magnus Hallgren

Stöket, oron och våldet fortsätter att öka på landets bibliotek. Det visar en ny undersökning från fackförbundet DIK, dokumentation, information och kultur.

DIK har släppt sin tredje undersökning sedan 2015 om arbetsmiljön på Sveriges bibliotek. Den nya rapporten speglar utvecklingen under de två senaste åren. Resultaten är dystra. 

Andelen svarande som upplevt ”social oro” – individer och grupper som är respektlösa mot andra besökare och bibliotekets regler, eller som är onyktra eller aggressiva – har ökat från 59 procent till 80 procent på skolbiblioteken. På folkbiblioteken har det samtidigt ökat från 86 procent till 93 procent. 

En oroande utveckling, säger Anna Troberg, förbundsordförande för DIK.

– Vi kan se att det har blivit värre på ganska många fronter. Att nästan alla upplever social oro är anmärkningsvärt, betonar hon. 

– Det är väldigt allvarligt. När problemen blir större borde färre jobba ensamma eftersom det är en större trygghet att jobba med en kollega. Men 60 procent av de svarande folkbibliotekarierna uppger att de tidvis arbetar ensamma, en ökning med tolv procentenheter, säger Anna Troberg. 

Anna Troberg, förbundsordförande DIK. Foto: Stina Gullander

I rapporten framkommer att de största problemen finns i storstädernas förorter. I dessa upplever 88 procent en social oro, att jämföra med de som arbetar på landsbygden där motsvarande siffra är 79 procent.

– Biblioteket blir en sista utpost och en temperaturmätare på hur samhället runt omkring mår. Problemen är större i socialt utsatta områden där det inte finns så mycket pengar, vilket är något vi inte har sett i tidigare rapporter.

Anna Troberg betonar att biblioteken är en av få platser där alla är välkomna och att många utsatta som borde ha fått hjälp på annat håll därför hamnar där. 

En nyhet i årets enkät är att frågor om skadegörelse, hot och våld av rasistisk karaktär har inkluderats. 36 procent av folkbibliotekarierna och 19 procent av skolbibliotekarierna svarar att sådant har förekommit de två senaste åren. Mest utsatta är folkbiblioteken i storstäder och i dess förorter. 

Bibliotekarier har i undersökningen själva fått beskriva situationen. Flera av dessa berättar om klotter och affischer med nazistiska och rasistiska budskap. En av enkätens deltagare skriver: ”Någon har gömt böcker med antirasistiska och feministiska budskap från utställningar vi haft och ibland ställt dit böcker med rasistiska/nazistiska budskap/bilder.” 

Anna Troberg är starkt oroad av utvecklingen. 

– Ingen människa ska behöva utsättas för sådant här på sin arbetsplats. Det är fruktansvärt. Man ska känna sig trygg när man går till jobbet. 

Ett annat spår som kan urskiljas i rapporten från DIK är att andelen som har upplevt våld eller våldsamma situationer har ökat markant. Från 24 procent till 42 procent på skolbiblioteken, och från 39 procent till 55 procent på folkbiblioteken.

Bibliotekarier ska inte behöva agera dörrvakter

Många av de svarande i undersökningen ställer sig positiva till att porta besökare som beter sig illa. 

– Naturligtvis måste någon som stör kunna bli utkastad när det sker, men vi tycker inte att man ska kunna blockera människor under en längre tid. Biblioteken har en viktig demokratisk funktion. Att porta människor är att ge sig på symptomen i stället för de grundläggande problemen. Bibliotekarier ska inte behöva agera dörrvakter, säger Anna Troberg. 

Rapporten innehåller få ljuspunkter. De accelererande problemen har lett till att förebyggande åtgärder har blivit vanligare. Exempelvis installation av larm för att kunna kalla på väktare eller polis, men också genom utbildning av personal. Det är dock inte tillräckligt, enligt Anna Troberg. 

– Även om biblioteken jobbar bättre så kan de inte på egen hand lösa problemen. De anställda måste få ägna sig åt det som de är utbildade till och inte åt annat, poängterar hon.

Anna Troberg är kritisk mot politikerna och ser ett tydligt behov av stärkta resurser, både för biblioteken och för de lokala samhällena runt omkring. 

– När service efter service tas bort blir det problem på biblioteken men vi ser inte att det finns några planer på att ta tag i grundproblematiken. Det ser värre och värre ut och utvecklingen kommer inte att vända av sig själv. Den senaste kulturbudgeten ser väldigt mager ut.