Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Vänster-Bamses tid är förbi

På torsdag är det Bindefeld-partaj i Kolmårdens djurpark. Bamse, Sveriges mest lästa seriefigur, firar 30-årsjubileum och firas med kändisfest i Bamses värld, seriefigurens eget mini-Disneyland bland giraffer och elefanter utanför Norrköping.

Jippot är en del i den mångmiljonindustri som på senare år byggts upp kring den från början så icke-kapitalistiske figuren. Men alltmer tyder på att vänster-Bamses tid är förbi.

För oss som vuxit upp med Bamse och nu själva är småbarnsföräldrar är det uppenbart att den blåhuvade björnen inte längre är ett eko av Unga Örnar. Omvandlingen av Sverige på tre decennier från framgångsrika välfärdsstat till en samhällsmodell där flera av Margaret Thatchers marknadsliberala idéer accepterats och genomförts, om än i lätt-version, har också färgat berättelserna om den urstarke björnen.

På 1970- och 1980-talet gjorde seriens grundare Rune Andréasson ingen hemlighet av sina politiska sympatier. Seriens motsvarighet till Joakim von Anka, Krösus Sork, var en girig figur som ständigt försökte roffa åt sig pengar och lura på konsumenterna usla prylar. Och de socialdemokratiska välfärdsbyggarna fick tydliga ryggdunkar när Bamse pedagogiskt uttalade att daghem var bra för barnen. Han byggde till och med ett åt sina egna barn.

Långtifrån alla var medvetna om Bamses vänstersympatier. När Carl Bildt fick en Bamse-slips av sin dotter Gunnel och gav den till USA:s dåvarande president Bill Clinton våren 2000 fick han ungmoderaterna på halsen. Joakim Nilsson, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet och författare till en uppsats om Bamse, gick så långt att han kallade Bamse kommunist. Han hänvisade bland annat till uttalanden i en tidning från 1983 där Bamse säger:
- Att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt.

Nilsson gav också ett annat exempel på en serie där Bamse stoppar kapitalisten Krösus Sork som vill fälla en ek där ekorrarna bor för att bygga ett bankhus. Ett klart exempel på att äganderätten ställs åt sidan, tyckte Bildts unga partikamrat.

Kommunist-Bamse var nog snarare en sosse-Bamse, men även den tiden verkar vara förbi. Sedan Rune Andréasson gick bort 1999 finns Bamse inte bara som slips, utan syns på allt från tandkräm till sänglakan. Det vinstmaximerande förlaget Egmont, som också ger ut konkurrenten Kalle Anka & Co i Sverige, omsätter i år cirka 125 miljoner kronor på industrin kring Bamse, enligt varumärkeskonsulten Mats Fogelberg (Ekonominyheterna i TV 4 i fredags).

Förlaget Egmont - som tidigare hette Gutenberghus - tog över utgivningen av Bamse-tidningen när Rune Andréasson gick i pension sommaren 1990. Andréasson slutade då också att skriva manus till serierna och en debatt bröt ut här på DN:s kultursidor under sommaren 1991 där kritikerna hävdade att Bamse blivit kommersiell och dålig.

För mig som plöjt igenom de senaste årgångarna med mina barn och minns min barndoms Bamse är det inte uppenbart att tidningen blivit sämre, när det nu är en grupp av tecknare som gör Bamse. Däremot går det inte att undvika att se att Bamse förändrats.

De antikapitalistiska budskapen lyser numera med sin frånvaro. Ett undantag på senare tid är driften med Bingolotto (3/99) som också väckte viss uppståndelse. 2000-talets Bamse står fortfarande på de svagas sida, även om det politiska budskapet bleknar för varje nummer.

Detta blir än tydligare när gamla serier trycks i repris. Kommunals strejk går garanterat obemärkt genom Bamses kommande nummer, medan hyllningar till strejkande arbetare mycket väl hade kunnat förekomma på Rune Andréassons tid.

Känslan av att någonting hänt blir än starkare när Bamse, uppenbarligen färgad av dopningsdebatten, i nummer 1/02 frivilligt avstår från att använda dunderhonung i en bandymatch mot vargkusinerna Kubbe och Busifer när de påpekar att "det är fusk".

Annat var det i den klassiska boxningsmatchen mot tungviktskungen Knocke i sagan "Är du feg Bamse", signerad Rune Andreásson. Där plockar han på DDR-vis fram Dunderhonung extra special och besegrar Knocke utan ett enda slag, men tack vare ett blixtsnabbt fotarbete.

Världen och Sverige har förändrats en hel del på trettio år - och Bamse har följt med sin tid.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.