Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/varbudgeten-utebliven-filmrabatt-gor-filmbranschen-missnojd/

Kultur

Vårbudgeten: Utebliven filmrabatt gör filmbranschen missnöjd

När den svenska filmen ”Eld & lågor” spelades in byggdes ett gammaldags Gröna Lund upp i Ungern eftersom det var billigare än att göra filmen i Sverige. Foto: Carl Bredberg

Sverige går miste om såväl internationella som svenska filminspelningar eftersom Sverige saknar en skatterabatt som nästan hela Europa har. Inte heller i regeringens vårbudget kom det efterlängtade beslutet.

– Det är den viktigaste frågan för hela branschen, säger Eva Hamilton, styrelseordförande för Film- och tv-producenterna.

Rätta artikel

Eva Hamilton, styrelseordförande för Film- och tv-producenterna, är besviken på de uteblivna skattelättnaderna.

– Vi hade börjat få förhoppningar om att det skulle finnas med. Det första kulturminister Amanda Lind sa när hon tillträdde var att hon hoppades driva frågan, och Alice Bah Kuhnke sa att det hon beklagade mest var att hon inte hann få igenom detta. 

Många svenska filmer spelas nu i stället in utomlands. Hamilton berättar att SF just nu spelar in ”Utvandrarna” i Tjeckien, och nämner Gröna Lund-filmen ”Eld & lågor” som i allt väsentligt spelades in i Ungern. Men det innebär även, säger hon, att Sverige går miste om inspelningar; filmer som ska innehålla snö och orörd natur spelas nu i stället in i Finland och Norge, som har skattelättnader. Dessa ligger på 25 procent.

Just nu är Sverige och Danmark de enda länder i Europa som saknar skattelättnader för filmproduktion – Danmark har dock en annan rabattstruktur.

– Dels får vi inga amerikanska stora inspelningar, som berikar kunnandet i vår filmindustri, att spela in i Sverige. Men värre är att vår egen industri utarmas för att alla stora projekt går utanför Sveriges gränser. Vi får hoppas på höstbudgeten, säger Hamilton.

Eva Hamilton. Foto: Julio C Saint' Just

Regeringens invändningar har bland annat varit att det kan ske en smittoeffekt där andra branscher också kräver produktionsrabatt, säger hon.

– Men det här är så hårt reglerat av EU och konkurrensregler så man har gjort film till ett mycket definierat undantag. Därför går det inte för alla möjliga andra behjärtansvärda produktionsformer att få produktionsrabatt. Just filmrabatten har man för att skydda nationell upphovsrätt och att skydda från en amerikansk takeover av europeisk filmbransch. 

Tillväxtverket gjorde en utredning på riksdagens uppdrag som rekommenderade en lösning liknande den finska filmpolitiken, med en fond på 300 miljoner kronor årligen.

– Men det kommer inte kosta staten 300 miljoner. Varje filminspelning innebär intäkter i form av löneskatter och moms, många hävdar att det skulle gå på ett ut ekonomiskt. Det är svårt att belägga i förväg, men det kan till och med bli en vinst för Sverige, säger Hamilton och fortsätter:

– Många departement är för frågan: näringsdepartementet drev det som en av sina frågor, för kulturdepartementet är det en hjärtefråga, liksom för landsbygdsministern Jennie Nilsson, och även för miljödepartementet. Så fyra departement vill se det här, men vi har ett finansdepartement som tvekar. 

Kommer ni driva frågan vidare?

– Absolut, det är den viktigaste frågan för hela branschen. Det börjar bli så tydlig fara på taket. Svensk filmindustri håller på att tappa kunnandet, det fan i mig ingen klok position.

Kulturminister Amanda Lind (MP) meddelar TT att hon ser behovet av jämlika förutsättningar mellan Sverige och Europa men ber att få återkomma till frågan i kommande budgetar.

Även Åsa Sjöberg, innehållsdirektör på TV4 och C more, är i en kommentar till DN kritisk mot de uteblivna rabatterna:

– Vi ser att länder i vårt närområde som har ett system med produktionsrabatter både har kunnat öka kvaliteten och förenklat produktion så att mer pengar läggs på att göra bra tv och film för tittarna, och dessutom attrahera stora internationella produktioner till sina länder, säger hon.

Finansdepartementet svarar genom sin pressekreterare i ett mejl på DN:s fråga om varför rabatterna uteblivit.

– Tillväxtverket har presenterat ett förslag i en rapport från december 2017 som har remitterats. Förslaget i Tillväxtverkets rapport är att pengarna betalas ut direkt som ett så kallat produktionsstöd, när produktionens totala kostnader har fastställts och finansieras. Det är alltså inte en skatteändring Tillväxtverket har föreslagit. Frågan bereds nu i Regeringskansliet. Det är i det sammanhanget även värt att notera att Statskontoret genomför en utvärdering av verksamheten vid Svenska Filminstitutet. Den väntas vara klar i maj 2019.

Nationalmuseum efter budgetbesked: ”Verksamheten är hotad”