Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-29 01:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/vasterbros-historia-den-forsta-kvinnliga-lakaren-en-modern-myt/

Kultur

Västerbros historia: Den första kvinnliga läkaren – en modern myt?

Den verkliga Merit Ptah.
Den verkliga Merit Ptah. Foto: Wikimedia Commons

Varannan vecka skriver Augustbelönade fackboksförfattaren Magnus Västerbro om små och stora historiska nyheter i DN. Denna vecka bland annat om den förmenta egyptiska läkaren Merit Ptah och om kastrering som prostatabehandling.

Merit Ptah har hyllats som historiens första kända kvinnliga läkare och som sådan till och med fått en krater på Venus uppkallad efter sig. Men nu hävdar flera historiker att hennes plats i historieböckerna är en följd av ett missförstånd.

Den banbrytande kvinnan Merit Ptah beskrevs första gången 1938, i boken ”A history of women in medicine” av den kanadensiska historikern och feministiska aktivisten Kate Campbell Hurd-Mead. I boken pekades Merit Ptah ut som historiens första kända kvinnliga läkare, och det påstods bland annat att hon, när hon var verksam kring år 2800 f Kr, skulle ha burit en titel som kunde översättas som ”chefsläkare”. Senare kom berättelsen om Merit Ptah att upprepas i en lång rad skrifter, inte minst som en del av det sena 1900-talets kritik mot den traditionella historieskrivningens tendens att förminska kvinnors betydelse. Så småningom kom hon att bli så pass ikoniserad att den Internationella astronomiska unionen, IAU, namngav en krater på Venus till hennes ära. 

Problemet är bara att någon läkare vid namn Merit Ptah av allt att döma aldrig har funnits, enligt flera olika historiker som tittat närmare på saken. En kvinna med det namnet levde visserligen i antikens Egypten, men inget tyder på att hon var läkare. Istället verkar Kate Campbell Hurd-Mead ha förväxlat den verkliga Merit Ptah med en kvinna vid namn Peseshet som i källorna kallades ”helare”, och som levde betydligt senare än vad Hurd-Mead påstod att Merit Ptah hade gjort. 

För medicinhistorikern Jakub Kwiecinski vid universitetet i Colorado är den oriktiga historien om Merit Ptah ett exempel på hur lätt felaktiga uppgifter kan spridas när de bekräftar en uppfattning med fakta som många önskar var sann. I det här fallet handlar det förstås om att man letat efter förebilder som skulle kunna visa vägen när de traditionella kvinnorollerna började utmanas på allvar i mitten av 1900-talet. 

Till saken hör att historiker tidigare visat att kvinnor på många sätt hade betydligt större möjligheter att leva självständiga liv i det antika Egypten än vad som senare var fallet i exempelvis det antika Grekland och Rom. Till exempel hade egyptiska kvinnor under antiken rätt att ingå rättsliga avtal utan en man som företrädde dem, rättigheter som kvinnor i exempelvis Sverige inte fick förrän på 1800-talet. Det finns också källor som visar att kvinnor kunde ha höga positioner inom den egyptiska administrationen – ett av de tydligaste exemplen på det är en kvinna vid namn Neskhons som kring år 1000 f Kr var den högsta tjänstemannen i provinsen nedre Nubien. 

Samtidigt har det funnits en tendens att överdriva kvinnans starka roll i forntidens Egypten, skriver egyptologen Wolfram Grajetzki i en annan artikel som behandlar Merit Ptah – även i det fallet för att man av vällovliga skäl velat gå tillbaka i historien och hitta starka kvinnliga förebilder. I själva verket var kvinnor på det stora hela mycket sällsynta på höga poster även i det egyptiska samhället, och i de fall då kvinnor angavs som ägare av stora egendomar förvaltades dessa i princip alltid av män. 

 

Historiker protesterar mot arkivens besparingar

Från och med nyår har öppettiderna på riksarkivet i Stockholm minskat kraftigt, vilket fått många historiker att protestera. I ett upprop påpekas att minskad tillgänglighet hos de stora arkiven urholkar möjligheterna att bedriva god historisk forskning. I den statliga Arkivutredningen, vars betänkande blev offentligt strax före nyår, slogs det fast att arkivsektorn som helhet behöver stora tillskott de närmaste åren. Särskilt gäller detta för Riksarkivet, som måste få kraftigt ökade resurser för att kunna utföra sin ”breda och samhällsviktiga uppgift”, enligt utredaren Lars Ilshammar.    

Behandling av mäns prostata gjordes med kvinnor som förebild 

I början av 1900-talet var det vanligt att behandla män med prostataproblem genom kastrering. Metoden grundade sig på att man trodde att mannens prostata motsvarade kvinnans livmoder. Det visar historikern Elin Björk i en ny avhandling, framlagd vid Linköpings universitet. Slutsatsen, att kunskaper om hur kvinnokroppen fungerade överfördes till den manliga kroppen, går delvis emot den rådande uppfattningen att mannen förr alltid var den självklara måttstocken för all medicinsk vetenskap. Det är en bild som i stora drag stämmer, men den bör nyanseras, säger Elin Björk i ett pressmeddelande. I avhandlingen har hon studerat texter skrivna av läkare under åren 1893-1910.

30

Så många tatueringar hade en kvinna som begravdes i Egypten för 3000 år sedan, vilket visat sig när man i en ny studie använt en infraröd kamera för att studera hennes kvarlevor. Balsameringen gör att de flesta tatueringar inte är synliga med blotta ögat.

Läs fler av Västerbros historiska nyheter.