Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 07:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/vasterbros-historia-japans-kejsare-var-nara-att-be-om-ursakt/

Kultur

Västerbros historia: Japans kejsare var nära att be om ursäkt

1952. Kejsar Hirohito läser om fredsfördraget i tidningen. Foto: Alamy/Everett Collection

Varannan vecka skriver Augustbelönade fackboksförfattaren Magnus Västerbro om små och stora historiska nyheter i DN. Denna vecka bland annat om kejsar Hirohitos ånger och romersk kvinnomakt.

Den japanske kejsaren Hirohito ville i ett tal 1952 be om ursäkt för Japans krigsbrott under det andra världskriget, men hejdades av landets premiärminister. Ända till sin död plågades kejsaren av dåligt samvete för sin roll i kriget. 

De nya uppgifterna framkommer i tidigare okända dokument från det kejserliga hushållet, som nyligen presenterats i japansk tv. Konkret handlar det om en ceremoni 1952, då kejsaren Hirohito skulle hålla ett tal i samband med att Japan återfick sin självständighet efter den amerikanska ockupation som inletts vid krigsslutet. I sina instruktioner till talskrivarna förklarade Hirohito att han ville att ordet ”ånger” skulle vara med i texten. ”Om vi reflekterar noga, så har vi alla gjort dåliga saker, så skriv väl och ta med i det kommande talet att vi alla måste reflektera över vad vi gjort och inte upprepa det”, ska Hirohito ha sagt. 

Särskilt gällde hans ”ånger” den omtalade massakern i den kinesiska staden Nanjing 1937, där flera hundra tusen civila dödades av japanska soldater i samband med att staden erövrades. 

Men talet fick en annan utformning. Japans premiärminister, Shigeru Yoshida, grep in och såg till att ord som ”ånger” eller ”skuld” inte användes. Hirohito insisterade heller inte. Vilket i sig kan sägas vara en passande illustration till den större fråga som många historiker brottats med – vilken roll spelade egentligen kejsaren för den japanska krigspolitiken under 1930- och 40-talet? 

Strax innan sin död 1989, efter 62 år på tronen, sa kejsare Hirohito till adjutanter att han inte ville leva mer, eftersom han inte ville behöva ”se och höra” ännu mer om vad som hänt under kriget.

Formellt var Hirohito, som blev regent 1926, den japanska krigsmaktens befälhavare. Men hans försvarare har menat att hans roll var symbolisk och att den verkliga makten låg i händerna hos generalerna, som ville skapa ett japanskt imperium i östra Asien. Andra menar att Hirohito aktivt medverkade i åtminstone delar av krigsplaneringen. Bland annat gav han sitt direkta medgivande till attacken på Pearl Harbor 1941. Och även om massakern i Nanjing inte var planerad, ska Hirohito ha godkänt att militären förstörde byar om de som bodde där kunde misstänkas för att stödja den kinesiska motståndsrörelsen.  

Efter andra världskrigets slut fanns planer hos den amerikanska krigsmakt som då styrde Japan att avskaffa kejsarämbetet, men man valde till sist att låta kejsaren sitta kvar. Hirohito fick dock i ett tal offentligt deklarera att han inte var gudomlig, vilket tidigare varit den officiella hållningen, och hans reella makt begränsades. 

Därefter försvarade kejsaren i stället den parlamentariska demokrati som byggdes upp i landet. Men det har också framkommit att han fortsatte plågas av dåligt samvete för sin roll under krigsåren. Tidigare har man hittat anteckningar där Hirohito skrev om sin känsla av ”djup skam” över det som skedde. Han ska också ha planerat att be det japanska folket om ursäkt för att han inte hade stått emot militärens krav – men gjorde det aldrig.

Strax innan sin död 1989, efter 62 år på tronen, sa kejsare Hirohito till adjutanter att han inte ville leva mer, eftersom han inte ville behöva ”se och höra” ännu mer om vad som hänt under kriget, sådant som för honom var ”plågsamt”.

● ● ●

Kvinnor hade makt även i antikens Rom

Kvinnor som tillhörde överklassen under den romerska republikens tid var inte lika passiva och underdåniga som den traditionella bilden hävdar. Det menar historikern Lewis Webb, som i en ny avhandling vid Göteborgs universitet har undersökt hur Roms rika och mäktiga på olika sätt tävlade om och framhävde sin status. Bland annat har Webb studerat hur det gick till då en grupp kvinnor såg till att den så kallade lex Oppia avskaffades år 195 f Kr, en lag som begränsade vilka uttryck för rikedom och status som fick visas öppet. Lewis Webb lyfter även fram en rad kvinnor som tydligt utövade makt på andra sätt, men som ofta glömts bort i historieskrivningen.

Den franska motståndsrörelsen hyllas med nytt museum

I samband med att det gått 75 år sedan Paris befriades från den tyska ockupationen under det andra världskriget öppnas ett nytt museum, Musée de la Libération de Paris, tillägnat den motståndsrörelse som verkade i landet under kriget. Särskilt hedras Jean Moulin, som 1942 tog sig in i landet genom ett nattligt fallskärmshopp och sedan ägnade 18 månader åt att bland annat sammanföra ett antal olika motståndsgrupper. Moulin förråddes till sist, greps och torterades av Gestapo i tre veckor men avslöjade trots det inga hemligheter. Han mördades senare av den ökände SS-mannen Klaus Barbie.  

86

Så många skelett har hittats i en tidigare okänd begravningsplats i Anglesey, Wales, belägen på ett område som i dag är ett högskolecampus. De äldsta gravarna som undersökts är 1.600 år gamla.

Läs fler av Magnus Västerbros historiska nyheter här