Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 07:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/vasterbros-historia-krav-pa-upprattelse-for-haxprocessernas-offer/

Kultur

Västerbros historia: Krav på upprättelse för häxprocessernas offer

Häxbränning i Alf Sjöbergs film ”Himlaspelet” från 1942.
Häxbränning i Alf Sjöbergs film ”Himlaspelet” från 1942. Foto: REX

Varannan vecka skriver Augustbelönade fackboksförfattaren Magnus Västerbro om små och stora historiska nyheter i DN. Denna vecka bland annat om häxprocesserna på 1600-talet, något som en nybildad aktivistgrupp har engagerat sig i.

På 1600-talet avrättades flera hundra svenskar anklagade för trolldom och umgänge med djävulen. Nu är det dags att det officiella Sverige formellt ber om ursäkt för det som skedde då, menar en ny aktivistgrupp.

De så kallade häxprocesserna hör till de mest omtalade händelserna i svensk historia. Särskilt stort fokus brukar man lägga på de knappt tio år mellan 1668 och 1676 då ungefär 300 människor i Sverige anklagades för häxkonst och umgänge med Satan och sedan avrättades under brutala former. De allra flesta av de dödade var kvinnor, ett fåtal var män.

Denna period, som senare kom att kallas ”det stora oväsendet”, blev under mitten av 1700-talet en sådan era som man refererade till i historieskrivningen som exempel på hur vidskepliga och okunniga människor var ”förr”. Sedan dess har häxbränningarna i stort blivit en del av det allmänna historiemedvetandet på ett sätt som få andra händelser. De tas upp i de flesta skolböcker och uppmärksammas ofta i både skön- och facklitteratur. Även inom historievetenskapen har häxprocesserna blivit grundligt utforskade – genom åren har ett stort antal olika teorier lagts fram för att försöka förklara vad det var som egentligen hände under de där åren, och framför allt varför det skedde.  

Gruppen vill även att minnesmärken ska resas på alla orter där avrättningar av sådana som påstods vara häxor ägde rum, ett 40-tal svenska orter.

Ändå tycker en nybildad aktivistgrupp som kallar sig Nordic Noice Movement, en anspelning på just ”det stora oväsendet”, att häxprocesserna inte uppmärksammats tillräckligt. Eller i varje fall inte på rätt sätt. Gruppen skriver i ett manifest, först publicerat i Kyrkans tidning, att de kräver ”upprättelse för denna rättsskandal utan like i den svenska historien”. 

I manifestet kräver gruppen också att den svenska staten, kungahuset och Svenska kyrkan officiellt ska be om ursäkt för det som skedde då. Gruppen vill även att minnesmärken ska resas på alla orter där avrättningar av sådana som påstods vara häxor ägde rum, ett 40-tal svenska orter. I manifestet sägs också att en viktig orsak till häxbränningarna var att man ville ”öka kontrollen över kvinnors kroppar och sexualitet”, och en koppling görs därför till dagsaktuella problem med sexuellt våld och andra former av utsatthet för kvinnor.

Med tanke på att det gått ungefär 350 år sedan dess kanske man kan tycka att det har gått väl lång tid för att nutida institutioner ska utkrävas ansvar för det som då skedde. Men faktum är att upprop av detta slag har blivit allt vanligare runt om i världen. Tidigt ute var de som handlade om att länder som Tyskland och Japan måste erkänna sin skuld för handlingar under det andra världskriget.

Sedan dess har till exempel den tyska regeringen officiellt bett om ursäkt för folkmordet på herero- och namafolken i början av 1900-talet. Och i USA drog bland annat tidningen New York Times i fjol igång det så kallade 1619-projektet, som uppmärksammade att det då gått 400 år sedan de första svarta slavarna kom till Amerika från Afrika. 

För mer om det svenska uppropet, se nordicnoisemovement.com 

● ● ●

Berömd baskisk arkeolog inför rätta för bedrägeri

Nyligen inleddes i Baskien en rättegång mot arkeologen Eliseo Gil som bland annat anklagas för omfattande bedrägerier. Gil blev berömd för en rad spektakulära fynd som bland annat påstods visa kopplingar mellan det antika Baskien och den tidiga kristendomen. Till exempel hittade han en keramikskärva med en inristning som sades vara den äldsta kända avbildningen av Jesu korsfästning. Redan från början ifrågasattes Eliseo Gils upptäckter på grund av olika märkligheter i fynden. Bland annat innehöll en skärva namnet på den egyptiska drottningen Nefertiti, vilken troligen var helt okänd under den tid då inristningarna skulle ha gjorts. Eliseo Gil förnekar att han själv ska ha förfalskat några föremål.

App låter nutida läsare lyssna på Canterbury Tales 

Den medeltida berättelsesamlingen ”Canterbury Tales”, skriven av den engelske poeten Geoffrey Chaucer i slutet av 1300-talet, hör till de klassiska verken i västerländsk litteratur. Nu har en grupp forskare vid universitetet i Saskatchewan skapat en app där hela texten finns tillgänglig i två versioner – dels den ursprungliga medelengelskan, som är en blandning av franska och fornengelska, dels en med modern engelska. Mest fascinerande är dock den 45 minuter långa inläsningen av textens inledning på originalets medelengelska som gör det möjligt att förstå hur dikterna ursprungligen lät. En ledande kraft i arbetet med appen var för övrigt den nyligen avlidne Monty Python-medlemmen Terry Jones.

 7.200

Så många år gamla är resterna av den träbrunn som påträffats i Tjeckien, enligt en artikel i Journal of Archaeological Science. Dateringen gör brunnen till den äldsta bevarade träkonstruktion som någonsin påträffats. 

Läs fler av Västerbros nyheter 

Gör DN:s historiska quiz: Nio nya frågor om gamla saker