Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/vasterbros-historia-nar-den-gravida-kroppen-var-tabu-i-konsten/

Kultur

Västerbros historia: När den gravida kroppen var tabu i konsten

Bild 1 av 3 ”Kvinna i rött” av Marcus Gerards d y cirka 1561
Foto: public domain
Bild 2 av 3 Beyoncés foto på Instagram – av konstnären Awol Erizku – blev 2017 års mest gillade.
Foto: Awol Erizku
Bild 3 av 3 ”Kvinna i rött” av Marcus Gerards d y cirka 1561 – och Beyoncés foto på Instagram av konstnären Awol Erizku som blev 2017 års mest gillade.
Foto: TT och Awol Erizku

Varannan vecka skriver Augustbelönade fackboksförfattaren Magnus Västerbro om små och stora historiska nyheter i DN. Denna vecka bland annat om graviditet i konsten och vådan av att vara kejsare.

Under många hundra år var konstverk som avbildade gravida kvinnor sällsynta – trots att detta med att föda barn i alla tider varit en av de centrala mänskliga erfarenheterna. En ny utställning i London presenterar en undanskymd del av konsthistorien.

Fram till 1900-talets slut förekom de nästan aldrig i det offentliga – avbildningar av gravida kvinnor. Under det sena 1500-talet var det i och för sig inte ovanligt att kvinnor porträtterades när de var tydligt gravida, men under flera århundraden därefter förekom sådana bilder bara i undantagsfall. Och detta trots att en stor del av kvinnorna förr i tiden bör ha varit gravida mer eller mindre konstant från att de blev vuxna till att de kom i klimakteriet, som kuratorn Karen Hearn uttrycker saken i en intervju med The Times.

Hearn är ansvarig för en ny utställning, ”Portraying Pregnancy: From Holbein to Social Media”, som nyligen öppnat på The Foundling Museum i London. Där visas ett stort antal av de avbildningar som Hearn trots allt hittat, som visar just gravida kvinnor i olika tider och porträtterade inom olika genrer.

Att bära på ett barn innebar ett tydligt tecken på att kvinnan var sexuellt aktiv, vilket under lång tid var oerhört känsligt.

Att sådana avbildningar varit så sällsynta har flera orsaker, menar Karen Hearn. Till att börja med citeras en kvinna vid namn Theresa Parker som år 1770 avbildades av konstnären Joshua Reynolds. Parker skrev då i ett brev till en vän att hon gått med på att bli avmålad trots att ”jag är så fet”, som Parker då uttryckte saken.

Med andra ord: den gravida kroppen passade inte in i det traditionella skönhetsidealet. Men en viktigare orsak till att graviditet var så känsligt var ändå något annat, enligt Hearn. Att bära på ett barn innebar ett tydligt tecken på att kvinnan var sexuellt aktiv, vilket under lång tid var oerhört känsligt. Och detta gällde även inom äktenskapet, där graviditet i och för sig var något önskvärt. 

Ytterligare en faktor som gjorde avbildningen av gravida kvinnor laddad var, enligt Hearn, det faktum att graviditeten var så riskfylld. Innan uppkomsten av modern sjukvård var risken att en kvinna skulle dö under förlossningen överhängande, fullt jämförbar med risken för en soldat att dö på slagfältet. Under lång tid var det därför vanligt att mödrar skrev brev till sina ofödda barn utifall att de själva inte skulle överleva förlossningen. Den Theresa Parker som nämndes tidigare var till exempel en av dem som dog när hon födde sitt barn. 

Först under 1900-talet började det sakta bli vanligare att kvinnor avbildades gravida, enligt utställningen på The Foundling Museum. Den riktigt stora förändringen kom dock så sent som 1991, då ett fotografi av den nakna och gravida skådespelerskan Demi Moore publicerades på omslaget till tidskriften Vanity Fair. Det var en bild som provocerade många och till och med fick vissa butiker att vägra sälja magasinet. Men bilden innebar också ett trendbrott och början på något nytt. En ström av kvinnor har sedan dess visat upp och firat sin gravida kropp, som det foto av en höggravid Beyoncé som 2017 blev det foto på Instagram som under året fick flest likes av alla. 

Nio nya frågor om gamla saker: DN:s historiska quiz vecka 5

● ● ●

Farligare att vara kejsare än gladiator

Av de 69 män som styrde det romerska imperiet mellan år 14 och 395 e Kr dödades hela 62 procent på slagfältet eller blev mördade. Det innebar att en gladiator hade större chans att överleva en strid i arenan än en kejsare att undvika en våldsam död. Den slutsatsen drar teknikforskaren Joseph Saleh, som analyserat vid vilken tidpunkt de romerska kejsarna löpte störst risk att dödas. Farligast var det under det första året, då kejsaren etablerade sig vid makten. Under de följande åren minskade risken, fram till det tolfte året vid makten, då den steg igen – kanske för att kejsaren då hunnit få så många fiender som ville hämnas. 

Utställning berättar om nazister och motstånd i Norrköping

Under 1930-talet och andra världskriget (1939-1945) pågick en lågintensiv kamp mellan nazistiska anhängare och rörelsens motståndare även i Sverige. En konkret fallstudie utifrån ett lokalt material har gjorts av författaren Johan Perwe i boken ”Mörkläggning. Nazismen och motståndet i Norrköping”. Hans arbete ligger till grund för en utställning som nyligen öppnat på Norrköpings stadsmuseum. I den berättas även om vad som hände efter krigsslutet, då överlevare från koncentrationslägren kom till staden, och senare till en flyktingförläggning i Finspång. Samtidigt som den nazistiska ideologin levde vidare i det fördolda. Utställningen är öppen till och med januari 2021.

8

Så många miljoner dollar uppskattas de sällsynta böcker vara värda som en bibliotekarie vid Carnegie Library i Pittsburgh, USA, erkänt sig ha stulit. Under 25 år, fram till 2017, stal han bland annat tidiga exemplar av George Washingtons dagbok samt Isaac Newtons ”Principia” som sedan såldes vidare av en bokhandlare i staden. 

Läs fler av Västerbros historiska nyheter