Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Vi lägger allt mer pengar på tv – men tittar inte mer

Svenska tv-tittare lägger alltmer pengar på att få ett stort tv-utbud att välja på. Men det innebär inte att vi tittar mer på tv. 

– Det är som att man investerar i friheten att kunna välja bland massa olika alternativ, säger Magnus Anshelm, MMS.

I en rapport från mediemätningsföretaget MMS framgår det att svenska tv-tittare lägger mer och mer pengar på sitt ordinarie medieutbud. På tre år ökade gemene mans kostnad med 18 procent, och ligger i dag på cirka 6.500 kronor om året i medieutgifter per hushåll.

Magnus Anshelm, vd på MMS berättar att det ständigt ökade utbudet inte verkar bero på att tittandet ökar:

– Man skaffar sig massa skärmar för att skapa stora möjligheter åt sig själv. Man skaffar sig tillgång till ett stort utbud och lägger rätt mycket pengar på det. Visserligen tittar man lite mer, men det är inte någon större skillnad mellan dem som har störst utbud och de andra, säger Anshelm och fortsätter:

– Det är som att man investerar i friheten att kunna välja bland massa olika alternativ.

Han berättar att det inte är första gången som man kan se att ett ökat utbud inte automatiskt leder till ett ökat tittande.

– För ungefär tio år sedan – när linjär tv digitaliserades – gick de flesta hushåll från att ha cirka sju kanaler till att plötsligt ha trettiofem kanaler. Då var det samma scenario som vi ser nu: tittandet ökade något, men inte jättemycket.

Tillgången till SVOD-tjänster har kraftigt ökat i de svenska hushållen de senaste åren. SVOD står för subscription video on demand, och till den kategorin räknas exempelvis Netflix, Viaplay, C more och HBO Nordic.

Enligt Anshelm handlar tillväxten på marknaden om att det är en relativt stor grupp som nu skaffar sig en andra eller till och med en tredje SVOD-tjänst.

Netflix har sedan 2014 ökat från 15 procent till 42 procent när det gäller tillgång i hemmet hos människor i åldrarna 9-99 år. Viaplay har i sin tur, under samma tid, dubblat sin spridning – när de gått från att ligga på 11 procent till 22 procent i den senaste mätningen. 

Trots den stora ökningen verkar det inte heller som att tittare ersätter sitt övriga tv-utbud med de nya tjänsterna.

– Det är inte så att man väljer Netflix och inget annat – utan man väljer det utöver sitt befintliga utbud. De nya tjänsterna blir mer som tillval till det man redan har, förklarar Anshelm.

Men att svenskar ska fortsätta utöka sin budget ännu mer tror han inte är ett alternativ.

– I längden kanske det inte är hållbart att fortsätta lägga mer och mer pengar. Om vi redan nu ser på utgifterna så lägger ett hushåll i dag mer pengar på sitt medieutbud än vad man gör med kläder och skor tillsammans.

MMS

I två rapporter har MMS både kartlagt svenskens tittande utanför och i hemmet. ”Trend & tema” avhandlar bland annat svenskarnas tittande på skärmar utanför hemmet, på exempelvis mobilskärmar eller tv-skärmar. Rapporten ”Tillgång, utgifter och tittande” visar de svenska hushållens konsumtion av rörlig bild mellan 2014 till 2017.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.