Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 09:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/vilda-vastern-ar-en-valdigt-ovanlig-miljo-for-en-opera/

Kultur

”Vilda Västern är en väldigt ovanlig miljö för en opera”

Bild 1 av 2 ”I'm a poor lonesome cowboy”. Malin Byström gör Minnie i ”Flickan från Västern”.
Foto: Klara G
Bild 2 av 2 Malin Byström
Foto: Peter Knutson

I vår blir kortspel och whisky och en efterlyst bov i garderoben. Maria Schottenius ringer upp Malin Byström som tar över efter Nina Stemme som ”Flickan från Västern”.

 

Det låter lite stökigt och bökigt i telefonen, men har sin förklaring. Jag haffar Malin Byström på La Scalaoperan i Milano medan hon står och andas ånga ur en ångandningsmaskin. 

– Det finns inget bättre för stämbanden.

Hon är där för att sjunga ”Salome” av Richard Strauss, premiär den 8 mars. 

Senast vi träffades var inför hennes roll som Desdemona i Verdioperan ”Otello” på Kungliga Operan i Stockholm 2015, men sedan dess har det hänt mycket. Hon är mitt i en magnifik karriär: stora roller, stora scener. Metropolitan i New York, San Francisco, men framför allt i Europa. 

Royal Opera house i London, Rom, Salzburg, runt om i Frankrike och så Kungliga Operan förstås. Efter ”Otello” har hon sjungit i ”Rosenkavaljeren”.

Malin Byström har varit och är en lyrisk sopran. Men så skrällde det till 2017. Hon fick starka påtryckningar för att göra ”Salome” både i London och på Nationaloperan i Amsterdam. Salome är en roll för en dramatisk sopran, en som har stål i rösten. Det blev Amsterdam, och Malin Byström gjorde sådan succé i den föreställningen att hon 2018 fick priset som Bästa kvinnliga sångare i International opera awards, operavärldens Oscar. Rollen blev en ny erövring och en milstolpe. Samma år, 2018, blev Malin Byström hovsångerska i Sverige. 

– Det är bara roligt och positivt. Och som hovsångerska får jag biljetter till hovlogen på Operan och Dramaten, det är inte så dumt.  

I vår är hon alltså tillbaka på Kungliga Operan i Christof Loys uppsättning av ”Flickan från Västern”, som hade premiär 2011. Det var Nina Stemme som hade tagit initiativ till att denna Puccini-opera sattes upp och hon sjöng själv huvudrollen Minnie, kvinnan som äger och driver baren i ett guldgrävarläger i Kalifornien. 

Jag har aldrig ridit i hela mitt liv och de ljög lite för mig, för hästen skulle ju upp i trav

Vad betyder det att Nina Stemme sjungit din roll i samma uppsättning? 

– Jag förhåller mig inte så mycket till det. Det är alltid roligt och spännande att höra Nina Stemme, men det är ingenting jag tänker jättemycket på, för så har vi det ju jämt. Det är alltid någon stor stjärna som sjungit den roll man ska ha.

Vad tycker du om operan och din roll?

– Det är ju väldigt speciellt med alla dessa män som kommit dit, lämnat sina familjer för att gräva guld, och baren med all whisky och allt kortspel. Väldigt ovanlig miljö för att vara opera. 

– Och Minnie som håller dem stången. Hon är en så intressant gestalt. Hon står på scenen hela tiden, det är ett sångligt mastodontparti, en jätteroll. Med Puccini-musik när den är som maffigast. 

– Inför lanseringen gjorde vi en film där jag rider på en häst. Jag har aldrig ridit i hela mitt liv och de ljög lite för mig, för hästen skulle ju upp i trav. Och har man inte gjort det förut... Det var läskigt. Men roligt, och jag insåg att jag verkligen hade missat något, som inte ridit. Dessa fantastiska djur, som svarar när jag uttrycker något med kroppen. 

Du har tre barn, ett stort och nervpåfrestande jobb, resor. Hur gör du för att hålla dig i balans? 

– Flera saker. Vi har bra uppbackning av föräldrar, vi har rutiner i familjen men det är och förblir en svår bit att kombinera allt. Jag försöker ha en lagom arbetsbörda, studera rollerna i hyfsad tid. Förberedelsetid och vilotid emellan. Sedan gym, springa, yoga, vila, ånga. Det jag mår bra av. Och stänga av inför en premiär. Då är jag tyst. Samlar mig. 

Stickar du fortfarande? Jag kommer ihåg hur du höll på med en jättestor sjal.

– Ja, jag stickar för fullt. Två tröjor är på gång, en i ull och en i bomull. 

 

”Flickan från Västern”, Kungliga Operan, nypremiär 22/5