Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 23:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/vinylskivans-framtid-finns-utanfor-goteborg/

Kultur

Vinylskivans framtid finns utanför Göteborg

Bild 1 av 4 Initiativtagaren och ägaren Pedro Ferreira.
Foto: Peter Claesson
Bild 2 av 4 Scott Lamb sköter pressningen av vinylskivorna. Här en gravering till en röd Per Gessle-vinyl.
Foto: Peter Claesson
Bild 3 av 4 När man pressar en skiva hälls pvc-pellets i en tratt, värms upp och formas till en ishockeypuck, som matas in i pressen där plastmassan pressas med 110 tons tryck, ungefär som ett våffeljärn.
Foto: Peter Claesson
Bild 4 av 4
Foto: Peter Claesson

På 90-talet var den utdömd, passé, död och begraven. Men på senare år har vinylskivan gjort en grandios comeback. I ett gammalt bomullsspinneri utanför Göteborg har Sveriges första vinylfabrik på den här sidan millenniet börjat pressa vax igen.

Rätta artikel

”Thelma” och ”Louise” arbetar för högtryck i det gamla spinneriet i Lindome, söder om Göteborg. Här pågår en helt annan produktion än när fabriken, med anor från 1800-talet, invigdes. De två filmfigurerna har fått ge namn åt maskinerna som står placerade i tegelbyggnadens drygt 400 kvadratmeter stora rum i entréplanet.

Välkomna till Sveriges enda fabrik för vinylskivor. Här är man övertygad om att gårdagens sätt att njuta av musik även är framtidens.

– I USA är försäljningsnivåerna i dag de samma som de var 1988, strax före CD-skivans genombrott, säger Pedro Ferreira, upphovsman till fabriken och vd för Spinroad Vinyl.

Historien om hur det gamla bomullsspinneriet, som även innehåller andra verksamheter, blev vinylfabrik är lång och börjar i norra Portugal, där den då 17-årige Pedro Ferreira säger sig ha blivit kär i processen att göra skivor. Som ung entreprenör sökte han och fick EU-bidrag till en studioutrustning och började sända piratradio. Han fick lp-skivor gratis i utbyte mot att han spelade dem i etern. 

Han begav sig till London, där han gick en utbildning som gav ovärderliga kontakter i studiobranschen. Många och långa dagar bakom mixerbordet utmynnade i att han jobbade med artister som Meatloaf, Joe Strummer och Stereophonics och producerade glamrockarna The Darkness debutalbum ”Permission to land”, som prisades som Årets album på prestigefyllda Brit awards. 

– Det sålde i fem miljoner exemplar. Helt galet. Det måste ha varit en av de sista skivorna att sälja i den volymen, säger Ferreira.

Per Gessles tolkningar av Ramoneslåtar är precis färdigpressade på röd vinyl. Foto: Peter Claesson

När Pedro och hans svenska fru Helena fick barn bestämde de sig för att flytta till Göteborg. Ferreira villa starta en egen studio, men hade svårt att hitta den rätta lokalen. Så läste hustruns mormor en liten annons i Mölndals-Posten om lediga lokaler i Spinneriet och på andra våningen återfinns sedan flera år tillbaka den studio där artister som Avatar, Albin Lee Meldau och Stefan Andersson spelar in.

Många har efterfrågat möjligheten att sprida sin musik på vinyl, men tvingats vända sig till fabriker utomlands och fått dras med långa väntetider. Med 1.500 vinylskivor magasinerade hemma i Portugal hade Ferreira alltid närt en dröm om att starta tillverkning. Det kostar, men efter att han berättat om sin idé i musikkretsar visade det sig att många var beredda att investera.

Motörheadtrummisen Mickey Dee, som bor i Göteborg, Magnus Ax från rockklubben Sticky Fingers och Rasmus Hansén, som driver indiebolaget Luxury, hör till de tolv personer som tillsammans med Ferreira sett till att drömmen blivit verklighet.

– Det visade sig att det var många som var intresserade och till slut blev vi tvungna att säga nej till några som ville vara med, säger Ferreira, som menar att intresset från unga människor visar att vinyltrenden inte beror på nostalgi.

– Nostalgin fanns nog där tidigare, men nu handlar det om något helt annat, säger han.

Scott Lamb, en hårdrockstrummis från Nya Zeeland, som även han hittat en ny hemstad i Göteborg, sköter om ”Thelma” och ”Louise”. Han har just pressat färdigt Per Gessles tolkning av Ramoneslåtar och ger oss insyn i tillverkningsprocessen. De nya maskinerna från Stockholmsföretaget Pheenix Alpha är kopior av dem som användes när produktionen var som störst. 

– Vi börjar med de här, säger han och plockar upp en näve med pvc-pellets ur en säck.

Plastkulorna hälls i en tratt, värms upp och formas till en ishockeypuck, som matas in i pressen där plastmassan pressas med 110 tons tryck, ungefär som ett våffeljärn. 

I pressen har Lamb placerat två matriser i metall, där ljudspåren från inspelningen är graverade, en för vardera sida. Matrisen är ett negativ som pressas in i plasten. I samma ögonblick trycks också etiketterna, som förtorkats i en ugn för att de inte ska spricka, in i plasten.

– Värmen sjunker väldigt fort från 160 till 15 grader och maskinen sköter om hela processen. En skiva tar 24 sekunder att göra, säger Lamb och berättar att man gör skivor i både 180 och 140 gram, samt att man även kan pressa singlar.

Initiativtagaren och ägaren Pedro Ferreira vid mixerbordet i inspelningsstudion, tillsammans med musikern Jonas Hultin. Foto: Peter Claesson

Någon skillnad på ljudkvaliteten är det inte utan det handlar mer om vilken styvhet man vill ha på skivan. De där billiga men sladdriga 120-gramsskivorna är inte populära bland vinylmakarna i Lindome.

Försäljningen av vinylskivor var efter cd-skivans intåg mer eller mindre utraderad. Nu har musikströmningen gjort cd-n obsolet medan försäljningen av lp-skivor ökat. I fjol såldes i USA 16,8 miljoner exemplar, vilket fortfarande bara utgör ett par procent av de totala intäkterna från musikförsäljning.

Enligt de senaste siffrorna från musikbranschens statistikföretag Ifpi såldes det vinylskivor i Sverige för 59 miljoner 2017, en ökning med drygt 15 procent. Takten sker snabbare utomlands, vilket Ferreira tror kan ha att göra med svenskarnas vurm för att ta till sig ny teknik, men han hoppas och tror att den positiva trenden här hemma kommer att fortsätta. Ferreira tror inte att intresset för lp-n är någon tillfällig bubbla.

– Om du är musikälskare och gillar att beundra omslagen, läsa låttexterna och kunna se vilka som varit med om att göra skivan så är det vinyl som gäller. Cd var alltid ett märkligt format och att samla musik på spellistor tycker jag inte fungerar. Jag tror att det främst är människans önskan om att samla på saker som gör att vinylen har kommit tillbaka, säger Ferreira.

Nyligen kom rapporter om att även kassettbandet är på väg tillbaka och skulle kunna ses som en utmanare till den dyrare vinylen. Ferreira låter överraskad och skakar på huvudet.

– Här kan vi nog tala om nostalgi, men jag har svårt att förstå en återgång till kassett, ljudet är bedrövligt, säger han.

En lp-skiva ska avnjutas med hjälp av en bra skivspelare. Han visar upp en avancerad spelare där skivtallriken svävar med hjälp av magnetism, samma teknik som används i en del höghastighetståg. I bokhyllan på kontoret står även en gammal Luxoranläggning, en klenod som fanns i många svenska hem på 1970-talet.

– Riktigt bra ljud faktiskt, fast nu fungerar inte skivspelaren längre, säger Ferreira.

Sedan starten i maj i fjol har Spinroad vinyl pressat 100.000 skivor. Man kan och vill växa sig betydligt större. Det har på senare tid tillkommit konkurrenter i Skandinavien. Allt fler ser vinyltrenden.

Ambitionen är att Spinneriet ska bli en samlingsplats för musik- och skivintresserade. Här finns en liten scen, ett kafé och en snyggt patinerad Chesterfieldsoffa att sjunka ner i. 

Pedro Ferreira är imponerad av musikscenen i Göteborg.

– Alla känner till metallbanden från staden, men det finns så mycket mer och bredden är enorm. Vi har många jazzartister som spelar in hos oss. Göteborg kan bli Sveriges Nashville, säger han.