Way out west blir mjölkfritt

Medvetenhet kring frågor som miljö, hållbarhet och jämställdhet blir allt vanligare när festivaler ska profilera sig.

Way out west blev en köttfri festival 2012 – till mångas glädje och andras förtret. Många rasade över att de inte skulle få köpa kött på området och kvällstidningen GT tog ställning för karnivorerna och delade ut korv utanför området.

– Det var en hel del arga reaktioner, absolut. Det blir det alltid när man vill bryta en norm, och köttet är en av de känsligaste normerna. Men det säger väl framför allt att vi behöver vända uppochned på en del saker, säger Patrick Fredriksson som är festivalansvarig och en av grundarna till arrangören Luger.

Nu, tre år senare, har de arga rösterna tystnat och publiken vant sig – Patrick Fredriksson är glatt överraskad, säger han. Och nu tar man nästa steg. I år blir festivalen även i stort sett mjölkfri – kaffemjölken försvinner, och de flesta mjölkprodukterna i maten som säljs på området.

– Det blir inte en strikt vegansk festival, men den absoluta merparten av mjölken tas bort.

Vill man vara cynisk kan man gissa att mjölkfriheten också hänger ihop med att ni fått ett bra sponsoravtal med ett havremjölkföretag?

– Ja, absolut, det är inte cyniskt att säga. Det finns en kraftig inspiration därifrån. Vi började samarbeta efter att vi blivit en vegetarisk festival, de blev också inspirerade av den rockaden. Det är inget vi sticker under stol med.

I och med sina matrestriktioner har Way out west profilerat sig tydligt som en klimat- och djurrättsvänlig festival. Och att ha en tydlig identitet är viktigt för festivaler i dag, säger Patrick Fredriksson.

– Inte minst för oss. Festivalen är mycket mer än musik – mat, dryck, film, platsen, inramningen – det är avgörande. Man vill skapa en helhetskänsla, lämna positiva avtryck och minimera de negativa, och där är miljön en aspekt.

Samhällsengagemang och medvetenhet är en vanlig del av de stora festivalerna nu för tiden. Peace & Love-festivalen i Borlänge har under många år haft ett ambitiöst seminarie- och föreläsningsprogram, och Roskildefestivalen i Danmark har länge donerat delar av sin vinst till välgörenhet. I dag kommer man heller inte undan med att boka alltför ojämställt utan att få kritik. Det ser organisationer som Jämställd Festival till – de räknar könsfördelning och uppmärksammar när det är snett. Amanda Lindholm är grundare av Jämställd Festival och hon tror att det finns större krav på medvetenhet hos festivaler i dag.

– Absolut, bland annat vi har jobbat upp det under åren, hållit liv i diskussionen och höjt ribban, säger Amanda Lindholm.

Har festivaler något att vinna på att profilera sig som medvetna?

– Ja, i och med att pressen ökar blir det också mer "inne" nu att till exempel boka jämställt, på gott och ont. Besökarna och artisterna har också börjat förhålla sig till det. Inte så till den grad att det styr bokningarna, men det styr känslan: det är roligare att vara på en mer medveten festival om man själv bryr sig om de här frågorna. Nackdelen är att något som är "inne" också kan bli "ute", men förhoppningsvis håller det i sig och utvecklas i framtiden.

Till viss del ställer publiken större krav i dag, säger Amanda Lindholm. Ett exempel är när Emmabodafestivalen bokade artisten Mr Cool i våras, och det blev folkstorm kring hans låttexter som anklagats för att vara rasistiska, sexistiska och homofoba.

– Det tror jag inte hade hänt för några år sedan. Publiken har blivit medveten om att man kan ställa krav, säger Amanda Lindholm.

Emmabodafestivalen har gått åt motsatt håll än många andra festivaler – arrangörerna vägrar att prata om jämställdhet, och bokaren Håkan Karlsson avfärdade frågan 2011 i en DN-intervju: "Vi bokar bara bra artister. Nej, vi tänker inte på handikappade och krymplingar eller något annat." Amanda Lindholm tror att deras icke-medvetna profil kan gynna dem i det korta loppet.

– De kan nog vinna den publiken som också fullkomligt skiter i de här frågorna. De har faktiskt aktivt profilerat sig så, går aktivt ut och säger att de inte bryr sig. Det finns nog en del som kan gilla det. Men i längden tror jag att de förlorar.

Patrick Fredriksson tror också att kraven på arrangörerna kommer att höjas.

– Förhoppningsvis höjs ribban hela tiden, i och med konkurrensen från andra duktiga arrangörer.

Är medvetenhet en bra affärsmodell?

– Kortsiktigt kanske det inte är jättesmart, men långsiktigt tror jag att det är helt livsavgörande. Vi måste våga förändra saker. Jag tror verkligen att ett sådant arbete inom inte alltför lång tid kommer att bära sig.

Vad är nästa grej man inte kommer undan med som festivalarrangör?

– Hållbarhetsbiten tycker jag verkligen att det behövs jobbas mer på. Och då tänker jag även på social hållbarhet, alltifrån integration till alkohol och hela evenemangets inramning. Jag tror att vi kommer att vara tvungna att ta ett större grepp på det. Vi vill skapa en festival som alla ska känna sig välkomna på, där kön, sexuell läggning och härkomst inte spelar någon roll, säger Patrick Fredriksson.