Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-14 11:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/amat-levin-amerikanska-fotbollsligans-rasprofilering-har-fatt-fortsatta-tills-nu-sommaren-2021/

KULTUR | KRÖNIKA

Amat Levin: Amerikanska fotbollsligans rasprofilering har fått fortsätta tills nu, sommaren 2021

San Francisco 49:ers Colin Kaepernick (t.h) var först med att knäböja under nationalsången som protset mot rasism – och svartlistades av fotbolsligan NFL.
San Francisco 49:ers Colin Kaepernick (t.h) var först med att knäböja under nationalsången som protset mot rasism – och svartlistades av fotbolsligan NFL. Foto: Marcio Jose Sanchez

Spelare i amerikansk fotboll som drabbats av hjärnskador på grund av ständiga huvudtrauman har sedan flera år kunnat söka skadestånd. Men ända fram till nu har fotbollsligan utgått från att svarta spelare till sin natur haft lägre kognitiv förmåga och gett massvis av dem avslag, skriver Amat Levin.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Förra veckan sipprade en nyhet ut som hämtad från rasbiologins glansdagar. Den amerikanska fotbollsligan NFL utannonserade att de upphör med ”race-norming”, policyn som utgått från att svarta spelare har sämre kognitiv förmåga än andra.

Sedan nollnolltalet har länken mellan amerikansk fotboll och hjärnskador blivit tydligare. Kopplingen var länge något som NFL bagatelliserade. Men år 2002, efter en period av personlighetsförändring, dog veteranspelaren Mike Webster, endast 50 år gammal. Den nigeriansk-amerikanska neuropatologen Bennet Omalu analyserade hjärnvävnaden tillhörande Webster och åtta andra NFL-spelare och konstaterade att de hade hjärnskador som liknade de med Alzheimers och demens.

Dörren ställdes på glänt för ytterligare forskning som uppdagade den stora mängd spelare som led av CTE, kronisk traumatisk encefalopati. Sjukdomen är ett resultat av upprepat huvudtrauma och tidiga symptom inkluderar minnesförlust, humörsvängningar och koncentrationssvårigheter. I takt med att läget förvärras ökar risken för depression, parkinsonism och demens- samt alzheimerslika tillstånd.

År 2013 öronmärkte NFL hundratals miljoner dollar för spelare som ådragit sig hjärnskador under karriären. Detta efter att en grupp pensionerade utövare stämt ligan och anklagat NFL för att ha mörkat bandet mellan sporten och CTE.

För att kvalificera sig för ersättning måste man visa på en tillräckligt stor nedsättning av ens kognitiva kapacitet. Men eftersom NFL har utgått från att svarta spelare till sin natur har lägre förmåga har det varit svårare för dem att uppvisa en tillräckligt allvarlig reducering. Massvis av spelare har följaktligen fått avslag på sina ansökningar.

Detta är den senaste skandalen för NFL som stuckit ut som den mest tondöva av USA:s fyra stora sportligor. Förutom det långsamma uppvaknandet inför hjärnskadorna har NFL kritiserats för svartlistandet av Colin Kaepernick och det slappa hanterandet av spelare som anklagats för våld mot kvinnor.

Utannonseringen om upphörandet av race-norming är ett erkännande av att praktiken fått fortsätta tills nu, sommaren 2021. Trots att storyn blivit omskriven är det slående att den inte dominerat det amerikanska nyhetsflödet. Sportkanalerna gör rutinmässigt långa inslag om de mest obetydliga spelarförflyttningar och ändringar av laguppställningar, men när det gäller det här bombnedslaget har det varit förhållandevis tyst.

Idén om att svarta inte lämpar sig som quarterbacks, sportens viktigaste spelarposition, eller passar som tränare har existerat länge i NFL. I den kontexten kan race-norming ses som nästa logiska steg för en liga där det kulturella och politiska avståndet mellan spelarna (unga och till nära 70 procent svarta) och ägarna (äldre konservativa vita miljardärer) är enormt.

Men ekonomiska incitament är troligtvis den största anledningen till att race-norming har fortgått. Då majoriteten av pensionerade spelare är svarta är det en kostnadseffektiv taktik att göra det svårare för dem att kvalificera sig för ersättning.

På samma sätt spelar pengar en avgörande roll i mediernas tama rapportering av händelseförloppet. NFL är USA:s populäraste sport med enorma tittarsiffror och ofantligt värdefulla tv-kontrakt. För sportkanalerna är det en balansgång mellan att täcka ligan kritiskt och att inte göra sig ovän med den och riskera att lämnas utanför nästa gång rättigheterna att få sända matcherna ska förhandlas. Bill Simmons, ESPN:s då största profil, fick exempelvis sparken 2015 för sin intensiva kritik av NFL-kommissionären Roger Goodells tafatta disciplinerande av den kvinnomisshandlande spelaren Ray Rice.

Om historien har lärt oss något kommer NFL:s ledarskikt överleva även denna kontrovers tämligen oskadd.

Läs fler kulturkrönikor och fler texter av Amat Levin

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt