Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 19:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/amat-levin-unga-vita-man-som-skjuter-hyllas-som-hjaltar-av-den-amerikanska-hogern/

KULTUR | KRÖNIKA

Amat Levin: Unga vita män som skjuter hyllas som hjältar av den amerikanska högern

Protester i Minneapolis mot den friande domen.
Protester i Minneapolis mot den friande domen. Foto: Kerem Yucel/AFP

Rättegången mot Kyle Rittenhouse har blivit ett stort nationellt debattämne i USA. Han sköt ihjäl två personer under ett upplopp i Wisconsin förra sommaren. Nu hyllas han av republikanska politiker. Vad hade hänt om han var svart?

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

För den som följt rättegången kom det inte som en överraskning att Kyle Rittenhouse friades på alla åtalspunkter.

Det var i augusti förra året som staden Kenosha i Wisconsin skakades om i samband med att en vit polis skottskadade och förlamade en svart man. Fredliga protester byttes efter mörkrets infall ut mot våldsamma upplopp. I kaoset sköt den då 17-åriga Kyle Rittenhouse ihjäl två personer och skottskadade en tredje.

Så fort han identifierades inleddes tävlingen om att slå fast vem Kyle Rittenhouse är. Skjutglad vit makt-anhängare enligt vissa, godtrogen beundrare av polisen enligt andra. En som korsade statsgränsen i jakt på bråk enligt ena sidan, en som besökte vänner i grannstaden enligt den andra. Och visst är det svårt att inte se händelserna i Kenosha som ännu ett kapitel i boken om USA:s rasrelationer.

De tre som sköts var vita, men protesterna var en del av 2020 års Black lives matter-manifestationer och vissa av de beväpnade milisgrupperna som var på plats, exempelvis Boogaloo Bois, är rotade i extremhögern. Därtill har historien lärt oss att en beväpnad icke-vit amerikan inte hade kunnat dyka upp till en demonstration, döda flera människor och sedan friges. Sannolikt hade en sådan person inte ens åtalats utan skjutits på plats av polisen.

Men från rättegångens början stod det klart att endast frågan om självförsvar skulle behandlas. Och i Wisconsin har man laglig rätt att använda dödligt våld om man rimligen kan anse att ens eget liv är hotat. För att nå en fällande dom behövde åklagarsidan övertyga juryn – bortom allt tvivel – att Rittenhouse inte var livrädd när han avlossade vapnet. Ett hopplöst uppdrag, speciellt när det framkom känsliga uppgifter om de skjutna männen.

En av dem beskrevs som en sexualbrottsling med psykiska problem, medan videoklipp visade hur en annan svingade med sin skateboard mot Rittenhouse. Att han endast försökte stoppa en farlig skytt, som åklagarsidan argumenterade, föll för döva öron, kanske för att han inte var vid liv för att kunna förmedla sin eventuella skräck. Den tredje sköts i armen men överlevde och tvingades medge att han själv, av rädsla, hade siktat på Rittenhouse med en pistol innan han träffades av kulan.

Att Rittenhouse skulle slippa rättsliga påföljder blev uppenbart när domaren diskvalificerade åtalspunkten som troligast kunde leda till en fällande dom: att Rittenhouse varit för ung för att få inneha vapnet.

Domen må ha varit förutsägbar, särskilt i ett USA där skjutvapen och vithet premieras. Det gör det inte mindre makabert att delar av högern nu upphöjer Rittenhouse till en patriotisk hjälte. Trots att det enligt rätten rörde sig om självförsvar borde alla vara överens om att redan kaotiska lägen inte förbättras av oerfarna tonåringar med automatvapen.

Rittenhouses agerande borde inte uppmuntras. Ändå har republikanska kongressledamöter erbjudit honom praktikplats och krävt införandet av en ”Kyle Rittenhouse day” som ny federal helgdag.

USA är ett land som badar i skjutvapen och Rittenhouse-domen visar att även tungt beväpnade skyttar kan slippa konsekvenser om de åberopar rädsla. I den här takten kommer många fler liv att släckas för att civilpersoner ska få leva ut sina fantasier som ”rättskipare”.

Läs mer:

Slaveriet spökar i rättegången om hur Ahmaud Arbery dog

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt