Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-18 09:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/anders-johnson-l-lamnar-mediestodsnamnden-mycket-frustrerad/

KULTUR

Anders Johnson (L) lämnar mediestödsnämnden: ”Mycket frustrerad”

Anders Johnson lämnar mediestödsnämnden.
Anders Johnson lämnar mediestödsnämnden.

Den tidigare politikern Anders Johnson (L) lämnar mediestödsnämnden efter bara ett år. Beslutet grundar sig i ett växande missnöje och kritik mot nämndens möjligheter att fatta välgrundade beslut.

– Det är verkligen så att man bara blir en namnstämpel, säger han.

Den tidigare kommun- och riksdagspolitikern och före detta chefredaktören för DN, Anders Johnson (L), har suttit i mediestödsnämnden sedan januari 2021. På måndag lämnar han in sin avsägelse för att lämna nämnden.

Anders Johnsons kritik är omfattande, men riktar sig främst mot vad han ser som ett allt för omfattande uppdrag med begränsade möjligheter att fatta välgrundade beslut.

– Jag tycker att nämndens arbete fungerar dåligt i dag. Framför allt handlar det om de nyare stöden. Det är en enorm mängd ansökningar, beslut och ett väldigt bristfälligt underlag, säger han.

Mediestödsnämnden är ett fristående organ som beslutar om de statliga ekonomiska stöd som medier kan söka från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT).

Summan varierar från år till år men uppgick 2021 till knappt en miljard kronor, uppdelat på sex stöd. De många ansökningarna tas emot och handläggs av tjänstemän vid MPRT och skickas sedan vidare till nämnden för beslut.

Stöden delas upp i det traditionella presstödet och det nyare mediestödet som infördes 2019. Presstödet delas ut till alla sökande som uppfyller ett antal mätbara krav, bland annat avseende antal betalande prenumeranter.

Mediestödet delas ut i mån av medel. Ansökningarna bedöms från fall till fall efter ett flertal mer svårbedömda kriterier, bland annat att de sökande ska följa god medieetisk sed.

Anders Johnson menar att problemen med nämndens bedömningsarbete blev tydliga redan vid fjolårets första möte, som behandlade ett av de nyare mediestöden.

– Det blev en chock för mig. Det var över 300 ansökningar och handlingar på över 900 sidor, säger Anders Johnson.

Han menar att nämnden saknar möjlighet att själva rättvist bedöma de många ansökningarna och måste lita på myndighetens förberedda förslag till beslut.

Mediestödsnämnden kan förvisso bordlägga beslut för närmare granskning, men med medier i brådskande ekonomiskt behov av stöden pressas nämnden i praktiken att fatta snabba snarare än självständiga beslut, menar Anders Johnson.

– Min minnesbild är att vi inte ändrat något av de tusen beslut vi fått från kansliet, utan det är verkligen så att man bara blir en namnstämpel, säger han.

Anders Johnson misstror inte myndighetens förberedande arbete med ansökningarna. Problemet, menar han, är snarare både nämndens och stödens utformning. Som exempel tar han mediestödet för innovation och utveckling.

– Tanken att en nämnd bestående av en domare, ett par professorer och politiker ska kunna avgöra vad som är kloka innovationer inom mediebranschen, är väldigt märklig. Särskilt när det är en så stor mängd sökande.

DN har tidigare skrivit om hur tjänstemän vid myndigheten och ledamöter i mediestödsnämnden hängts ut och pressats av högerextrema och högerpopulistiska medier, i samband med att dessa nekats stöd. I våras lämnade dessutom den tidigare ledamoten Maria Norbäck mediestödsnämnden i protest mot att stöd delats ut till ytterkantsmedier.

Anders Johnson uttrycker frustration över vad han ser som en målkonflikt i kansliets och nämndens arbete.

– Vi ska å ena sidan inte stödja antidemokratiska, våldsbejakande medier och å andra sidan inte lägga oss i innehåll. Det är ett dilemma som hänger ihop med de digitala medierna, där tröskeln för ansökningarna blir så låg.

I oktober fick publicisten och tidigare landshövdingen Mats Svegfors (M) uppdraget att utreda press- och mediestödet. Uppdraget, som ska redovisas senast 1 juni 2022, omfattar en utvärdering av de nuvarande stödformerna och förslag på förbättringar. Dessa ska kunna träda i kraft senast januari 2024.

För Anders Johnson är det tydligt att stöden behöver bli mer generella och han hoppas att Mats Svegfors utredning föreslår att systemet med de selektiva mediestöden byts ut.

– Vi kan inte hantera innehåll, utesluta medier på grund av vetenskaplighet och vi ska inte på detaljnivå diskutera vilken redaktion som ska startas i vilket medium.

Droppen, säger den avgående ledamoten, blev beslutet att ge presstöd till nättidningen Bulletin i december, ett beslut han själv röstade för. Ansökan kom in sent och nämnden fick handlingarna först kvällen innan sammanträdet. En ledamot, Sverigedemokraternas representant Erik Larson, reserverade sig mot beslutet medan övriga röstade för att godkänna drygt åtta miljoner kronor i stöd.

– Flera i nämnden tog upp uppgifterna om att det fanns oklarheter kring deras ekonomiska ställning. Men utöver sverigedemokraten ansåg alla i nämnden att även om det fanns en stor tveksamhet så skulle vi tillstyrka, säger Anders Johnson.

I efterhand har Bulletins medgrundare Pontus Tholin anklagat tidningen för att ha lämnat oriktiga uppgifter för att få presstödet och polisanmält bland annat vd:n Tino Sanandaji för bedrägeri.

Fallet är typiskt för problemen i nämndens arbete, tycker Anders Johnson. Oavsett om ansökan visar sig vara riktig eller inte är det ett exempel på omöjligheten för nämnden att undersöka det.

– Man kan säga så här: Om de allra flesta besluten är rimliga, varför har man då en nämnd? Varför inte bara låta kansliet avgöra detta om man i praktiken bara är en namnstämpel i nämnden?

Bild 1 av 2 Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för MPRT
Foto: Jessica Gow/TT
Bild 2 av 2 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
Foto: Alexander Mahmoud

Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för MPRT, beklagar Anders Johnsons beslut att lämna nämnden. Ingvar-Nilsson konstaterar att det äldre presstödet är enklare att bedöma, men säger att myndigheten gör sitt bästa för att leverera ett tillräckligt underlag till nämnden en vecka innan beslut ska tas och att ledamöterna har möjlighet att ställa frågor till kansliet.

– Med de förutsättningar vi har så tycker jag att mediestödsnämndens arbete fungerar tillfredsställande. Vi har i dag stöd som på olika sätt överlappar varandra, en teknikutveckling som springer på och det gamla presstödet som bygger på hur det såg ut på 70-talet. Det finns en hel del som kan göras bättre och vi är positiva till att det ska utredas, säger hon till DN.

MPRT är en myndighet under Kulturdepartementet. Ansvarig är kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) som fram till nyligen själv satt som ledamot i mediestödsnämnden.

I mejl till DN hänvisar Jeanette Gustafsdotter till den pågående utredningen, men konstaterar att mediestödsnämnden fått en kraftigt ökad arbetsbörda med nya stöd och ökade medel under pandemin.

Om målkonflikten skriver kulturministern att stöden så långt det går ska fördelas efter objektiva och kvantitativa kriterier, men att det digitala medielandskapet kräver andra avgränsningar.

”Det handlar dels om att klargöra vilka förutsättningar som behöver uppfyllas för att en aktör ska vara berättigad till stöd, dels om att tydliggöra på vilka grunder prioriteringar ska ske om de medel som avsatts inte räcker till alla sökande”, skriver Jeanette Gustafsdotter.

Läs mer:

Anställda på myndighet pressade av högerextrema medier

Bulletin beviljas presstöd

Ämnen i artikeln

Presstöd
Mediepolitik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt