Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-26 22:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/andres-stoopendaal-skriver-fenomenalt-om-jagets-olidliga-latthet/

BÖCKER | RECENSION

Andrés Stoopendaal skriver fenomenalt om jagets olidliga lätthet

Andrés Stoopendaal är född 1981 och bosatt i Göteborg.
Andrés Stoopendaal är född 1981 och bosatt i Göteborg. Foto: Sören Håkanlind

”Dunning-Kruger-effekten” kan läsas som en ovanligt lyckad satir över vår tids enfaldiga konfliktlinjer, där huvudpersonen citerar ur ”Svenskan” och är besatt av att hata identitetspolitik. Varför får vi inte läsa fler såhär utpräglat roliga romaner? undrar Kristina Lindquist.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

I ett tidigt avsnitt av tv-serien The Simpsons säljer sonen Bart sin själ för fem dollar, och kan plötsligt varken skratta eller passera genom automatiska dörrar. Den gula figuren rör sig som en vålnad, och gör inte längre något avtryck i världen. Det här är en belägenhet som i någon mån delas av den namnlösa huvudpersonen i Andrés Stoopendaals nya roman ”Dunning-Kruger-effekten”.

Under en olycksbådande varm sommar möter vi en ung göteborgare som av allt att döma är rimligt förankrad i verkligheten, med flickvän, statligt brödjobb och lägenhet i Majorna. Ändå svävar han fritt, avskild från allt, driven till vansinne av självmedvetenhet – som att hans ”postmoderna hjärna” saknar en kropp som drar honom mot marken. Han är bokstavligen en människa helt utan betydelse, som följdriktigt misslyckas med att skriva romaner i William S. Burroughs och Anthony Burgess litterära efterföljd.

Kanske är det just därför han drabbas så hårt av anekdoten om en urspårad granne som låtit sin lägenhet förfalla till den grad att golvet transformerats till en fuktig ”gröt av skräp, gamla tidningar och pizzakartonger, förpackningar och matrester”. I en samtid där ett välstädat rum framhålls som ett vapen i striden om den västerländska civilisationen finns inget mer lockande än att vara så förlorad att taket börjar bukta nedåt på våningen under. Om inte annat så är det väl ett fysiskt bevis för att man faktiskt existerar? Vår unga vän blir närmast upprymd när han tror att han råkat fimpa flickvännens hund på fyllan och tänker att han därmed måste dö själv. En bestående effekt!

”Dunning-Kruger-effekten” är Andrés Stoopendaals fjärde bok.
”Dunning-Kruger-effekten” är Andrés Stoopendaals fjärde bok. Foto: Norstedts

Stoopendaals prosa framstår som en så främmande fågel i den svenska utgivningen att den närmast gör mig förbannad – varför får vi inte läsa fler såhär utpräglat roliga romaner? Som när vår stackars hjälte skriver hysterisk fan fiction om Michel Houellebecq eller under en särdeles woke parmiddag får veta att vännerna skaffat en ”förståndshandikappad” katt. Snyggast är humorn när den nedläggs i själva språket hos ett berättarjag som är helt oförmögen att tala utan parenteser, kursiveringar, fotnoter och ständiga avstickare. Tvångsmässigt betraktad av sig själv utifrån är det som att han hela tiden docerar inför en tänkt publik, och säger sådant som att: ”Plötsligt kom jag att tänka på ett meme som jag sett i Facebookgruppen Nihilist Memes i vilken nihilistiska memes publicerades”. For the record, alltså.

”Dunning-Kruger-effekten” kan absolut läsas som en ovanligt lyckad satir över vår tids enfaldiga konfliktlinjer, där huvudpersonen citerar demonstrativt ur ”Svenskan”, är besatt av att hata identitetspolitik och dricker tusen öl med nätkrigare som kallar kvinnor för ”NPC:s”, eller non playable characters – på spelarspråk helt enkelt ett sätt att uttrycka frånvaron av egen agens. Stoopendaal driver både med Jordan B Peterson (en ”lågpannad” kvacksalvare) och med typiska DN-läsare som hatar Peterson över allt annat (”För en stund tänkte jag att Otto när som helst skulle kunna falla i gråt”). Men bortom blicken på samtidens dumheter framträder alltså något mer: En bitvis fenomenal skildring av jagets olidliga lätthet.

Läs fler texter av Kristina Lindquist.

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt