En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-06-09 06:21
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/anna-gronlund-genikulten-kring-lakare-verkar-dessvarre-vara-hogst-levande/
Klart att den som besitter kunskaper om människokroppen har haft en särställning i samhället. Riskerna med detta visar sig i DN:s granskning av felbehandlade förlossningsskador.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
De senaste två hundra åren har den kirurgiska vetenskapen genomgått en massiv ideologisk förändring. Den så länge bespottade fältskären, en barberare och bödel i ett, blev i stället expert. En superkirurg. Ett geni.
Genikulten kring läkare är dock äldre, och verkar vara högst levande. Den egyptiska läkaren Imhotep fick närmast gudomlig status redan 3000 f Kr. Fem tusen år senare kultförklaras Dr. House och Dr. Macchiarini. Båda visade sig sedermera vara fiktiva karaktärer, även om den sistnämnda tilläts operera på Karolinska institutet.
Klart är att den som besitter kunskaper om människokroppen länge har haft en särskild ställning i samhället. Och att sagda ställning bäddar för högmod. Riskerna med detta visar sig i DN:s granskning av felbehandlade förlossningsskador i dagens svenska sjukvård. Med några snabba ledundersökningar har en gynekolog i Skaraborg rappt diagnosticerat en genetisk bindvävssjukdom, och konstaterat att enda botemedlet för ett antal förlossningsskadade kvinnor var att operera bort livmodern.
Herregud, tänker jag. 1800-talet ringde och ville ha tillbaks sina icke-existerande krav på vetenskaplig evidens.
Just inom kvinnosjukvården verkar kraven på vetenskaplighet länge ha varit låga. Idéhistoriken Karin Johannisson skrev utförligt om hur kvinnokroppen avhumaniserades och blev föremål för allehanda medicinskt experimenterande. Särskilt under 1800-talet ansågs kvinnors sjukdomar härstamma från livmodern, ”hyster” på grekiska. Läkaren, mannen, geniet ställdes mot kvinnan, hysterikan, djuret.
Samma avhumanisering drabbade även andra marginaliserade grupper, något som kulminerade men tyvärr inte slutade med 1900-talets rasbiologi. Det är ingen slump att stora framsteg inom organtransplantation gjordes i apartheidtidens Sydafrika. Och då har jag inte ens diskuterat psykiatrin.
Det talas ibland om en översystematisering av vården. Och visst är det problematiskt att iskallt förlita sig på diagnoskoder och evidensbaserade vårdprogram när man står inför en människa och hennes lidande. Men en överläkares ord kan inte alltid betraktas som sanning, och vi måste vara ödmjuka inför var vi kommer ifrån.
Att förlora sin mänsklighet i ett system är en sak, men att förlora sin mänsklighet inför ett självutnämnt läkargeni är en annan.
Anna Grönlund är läkare och medarbetare i DN Kultur
