Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-24 09:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/anna-lena-lauren-barns-intellektuella-kapacitet-ska-tas-pa-allvar/

BÖCKER | KOMMENTAR

Anna-Lena Laurén: Barns intellektuella kapacitet ska tas på allvar

”Barn behöver läsa all slags litteratur. Där ingår lätt, svårt, högt, lågt. Lucky Luke och Nils Holgersson. Om man inte orkar läsa alla böcker till slut gör det ingenting”, skriver Anna-Lena Laurén.
”Barn behöver läsa all slags litteratur. Där ingår lätt, svårt, högt, lågt. Lucky Luke och Nils Holgersson. Om man inte orkar läsa alla böcker till slut gör det ingenting”, skriver Anna-Lena Laurén. Foto: Christine Olsson/TT

Barn kan läsa allt – högt och lågt, lätt och svårt. Problemet är inte de lättlästa versionerna i sig. Det är att många barn inte får läsa något annat, eftersom originalet inte längre erbjuds, skriver Anna-Lena Laurén.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Andreas Palmaer påstår att jag som barn har läst anpassade versioner av klassiker, eftersom sådana gavs ut även på 1970- och 1980-talet.

Jag går till bokhyllan och kontrollerar utgivningsåret för min pappas gamla ex av Jules Vernes ”Den hemlighetsfulla ön”, en av de böcker jag älskade i min barndom och som jag av en lycklig slump råkar ha i bokhyllan i Sankt Petersburg. Utgivningsåret är 1943.

Jag ringer föräldrarna och ber dem kontrollera utgivningsåren för Gösta Knutssons Pelle Svanslös-böcker jag läste som barn. 1948 och 1950. Nils Holgersson, också min pappas gamla ex, kan de inte hitta. Men med tanke på att pappa är född 1939 kan det knappast handla om någon anpassad historia.

Jag läste även förenklade bilderböcker med Pelle Svanslös. Det är inget märkvärdigt. I min text skriver jag att det största problemet inte är de lättlästa versionerna i sig. Det är att originalet inte längre erbjuds.

Barn behöver läsa all slags litteratur. Där ingår lätt, svårt, högt, lågt. Lucky Luke och Nils Holgersson

Andra favoriter som Tove Janssons ”Vem ska trösta Knyttet” fanns bara i originalversion. Detsamma gäller ”Kometen kommer”, ”Farlig midsommar” och så vidare. Det som däremot länge funnits är nya böcker om muminvärlden. Fristående berättelser som jag (i motsats till vad Palmaer tror sig veta) också har läst eftersom min dotter har fått dem i gåva av personer som trodde att de är skrivna av Tove Jansson. Förlaget Bonnier Carlsen påstår att Tove Jansson är en av författarna, vilket inte är sant.

Barn behöver läsa all slags litteratur. Där ingår lätt, svårt, högt, lågt. Lucky Luke och Nils Holgersson. Om man inte orkar läsa alla böcker till slut gör det ingenting. Nästa bok kan vara av lättare slag.

Men barn ska erbjudas allt.

Det är självklart att om man, som Palmaer föreslår, ”hux flux” sätter en tegelsten i händerna på ett barn som dessförinnan bara erbjudits utslätade bearbetningar, så kan man inte förvänta sig någon större framgång. Läsförmåga byggs upp stegvis och över tid.

Jag vet inte varför Palmaer påpekar att Horace Engdahl inte läser Mo Yan på kinesiska. Min text handlade inte om Horace Engdahl eller att läsa böcker på originalspråket. Den handlade om det viktigaste ett barn kan göra: Att läsa skönlitteratur på sitt modersmål.

Vuxna ska sluta underskatta barn på den här punkten.

Läs mer:

Andreas Palmaer: Klassikerna har alltid omarbetats för barn

Läs mer av Anna-Lena Laurén och mer om böcker.

Ämnen i artikeln

Böcker
Barnböcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt