Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 18:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/annica-kvint-lovholmens-kulturmiljoer-riskerar-att-forsvinna/

Konst

Annica Kvint: Lövholmens kulturmiljöer riskerar att försvinna

Bild 1 av 2 Vy från Manifestation Lövholmen på Färgfabriken
Foto: Färgfabriken
Bild 2 av 2 Kompani Giraff, cirkusgrupp i Lövholmen
Foto: Kompani giraff

Det gamla industriområdet Lövholmen är i dag ett kulturellt nav i Stockholm. Men ateljéerna ska snart rivas och ingen tar ansvar för helheten, skriver Annica Kvint, som sett en utställning på Färgfabriken.

Mitt i det forna industriområdet Lövholmen ligger konsthallen Färgfabriken. Sedan området växte fram på 1860-talet har det här producerats alltifrån cement till kolsyra och konstnärsfärger. Men snart rivs stora delar av området för att lämna plats åt bostadsrätter och den konst som produceras här i dag hamnar i kläm. För vart ska de kulturarbetare som har rivningskontrakt i området då ta vägen?

På Färgfabriken visas nu utställningen ”Manifestation Lövholmen” (t o m 30 augusti) som vill uppmärksamma områdets funktion som kulturellt nav. 300 kulturutövare har sina lokaler här i dag. Många av dem är namnkunniga och 60 av dem ställer ut verk av olika slag. De är konstnärer, fotografer, konsthantverkare, arkitekter, journalister, filmare, modedesigner, illustratörer och grafiska formgivare. De flesta av dem enmansföretagare, som just av den anledningen har stor nytta av de synergieffekter som ateljéföreningar och samlade lokaler innebär.

Utställningen är lika rik som spretig, med allt från keramik, oljemålningar och fotografier, till film, textilkonst och installationer. Men så är också syftet att manifestera den mångfald av uttryck och kulturformer som snart hotar att försvinna från Lövholmen.

Konstnären Åsa Cederqvist i sin ateljé
Konstnären Åsa Cederqvist i sin ateljé Foto: Åsa Cederqvist

I dag har Stockholm en typ av stadsplanering där exploatörerna, snarare än kommunen, är drivande. I Lövholmen är framtiden därför beroende av de sex olika fastighetsutvecklare som äger mark här, och som alla hittills tycks välja att maximalt exploatera sin lilla ”tårtbit”.

Ett godkännande i Stadsbyggnadsnämnden väntas tidigast i slutet av 2023, men i de nuvarande planerna syns (ytterligare) ett tätt och högt bostadsområde, utan konkreta planer på att ta tillvara den kulturproduktion som sker här i dag. Att området som helhet därmed riskerar att bli långt ifrån optimalt tycks underordnat för alla involverade parter.

Illustratören Beata Boucht i sin ateljé i Lövholmen
Illustratören Beata Boucht i sin ateljé i Lövholmen Foto: Alexandra Schuman

Att de affärsdrivande byggbolagen inte tar ansvar för helhet och långsiktighet är knappast förvånande.  Men borde det inte ligga i kommunens intresse att göra det?

I syfte att spara på naturresurser talas det inom arkitekturområdet allt oftare om att bygga om snarare än att bygga nytt. I Lövholmen har markägarna i stället låtit stora delar av området förfalla så till den grad att rivning är ett måste. Den nuvarande industrikaraktären blir svår att ta till vara och därmed försvinner en kulturmiljö till.

Konsten kommer däremot aldrig att dö. Kulturarbetare är vana att snirkla sig fram i tillvaron och hitta nya lokaler. Kanske blir den kommande butiksdöden deras räddning. Det är många bottenvåningar i de planerade bostadsrättshusen som ska fyllas med verksamheter.

Men vem tjänar i längden på Stockholms slumpmässiga struktur för stadsutveckling? Inte är det stadens attraktionskraft som kulturnav.

Ämnen i artikeln

Konst
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt