Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-24 22:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/anstallda-pa-myndighet-pressade-av-hogerextrema-medier/

Kultur

Anställda på myndighet pressade av högerextrema medier

MPRT:s generaldirektör Charlotte Ingvar-Nilsson.
MPRT:s generaldirektör Charlotte Ingvar-Nilsson. Foto: Jessica Gow/TT

Ett flertal anställda vid Myndigheten för press, radio och tv har under vintern fått namn och bild publicerade av högerpopulistiska och högerextrema medier. Nu vittnar handläggare om oro över situationen, och om bristande stöd från myndighetens ledning.

– Det är obehagligt att behöva stänga sina Facebookkonton, att vara i skottgluggen för detta, säger en anställd till DN.

Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, ansvarar bland annat för att fördela ekonomiskt stöd till nyhetsmedier. Förra året infördes det nya redaktionsstödet, som söktes av 217 medier. När myndigheten i december fattade beslut om stödet fick 159 av dessa dela på 500 miljoner kronor. Ytterligare 58 medier som också sökt stöd blev utan, bland dem konspirationssajten Newsvoice och den högerextrema sajten Nya Dagbladet.

Sedan dess har de nekade medierna skrivit en mängd kritiska artiklar mot myndigheten, med budskapet att avslagen av stöden varit politiskt motiverade. I flera artiklar från de två nekade publicerar medierna även namn och bild på enskilda medarbetare, detta trots att myndighetens beslut tas av det fristående beslutsorganet Mediestödsnämnden snarare än av handläggare.

Artiklarna fokuserar i flera fall även på anställdas privatliv bortom myndighetens beslut, bland annat information om sexuell läggning, gymnasiebetyg och tidigare politiska uttalanden.

Flera handläggare vid myndigheten vittnar för DN om oro över situationen. En del avböjer att medverka i DN av rädsla för vidare kritik, medan andra medverkar under löfte om anonymitet.

– Jag tror inte riktigt man kan förstå hur obehagligt det är förrän man faktiskt ser sitt eget namn skrivet. Hur otroligt läskigt det är att man hämtar bilder från sociala medier på en, säger en handläggare till DN.

– Jag tänker ju på att jag pratar med dig och är orolig över hur det ska ta skruv i extremmedierna. Det känns ju lite som en risk för mig, också.

Situationen har lett till att flera anställda känt sig tvingade att begränsa sina konton i sociala medier och ta bort privata kontaktuppgifter från internet.

– Det är klart att det är olustigt när man själv blir i ett sånt fokus, jag är inte van vid det. Jag tror ingen handläggare är van vid det, för vi är ju varken beslutsfattare eller makthavare på något sätt, säger ytterligare en av myndighetens handläggare till DN.

Situationen omnämns i MPRT:s risk- och sårbarhetsanalys som lämnades till kulturdepartementet i början av januari. Där konstaterar man att:

”Under de senaste åren har myndigheten och några av myndighetens medarbetare samt ledamöter i myndighetens nämnder utsatts för negativ uppmärksamhet på internet och i sociala medier. De utsatta har upplevt obehag och rädsla vilket har påverkat deras privatliv.”

Man konstaterar även att den negativa uppmärksamheten ökat kraftigt under hösten 2020, i samband med besluten om mediestöd.

Men en del av de anställda som hängts ut säger till DN att de upplever ett bristande stöd från myndighetens sida.

– Jag skulle säga att mina närmaste chefer, de har varit ett stöd. Det kanske är lite högre upp som man inte riktigt förstår vad det här är. Väldigt länge kallade man det här för en granskning, det blir lite svårt för oss att se det så när folk hängs ut som inkompetenta och kriminella, att se det som en granskning, säger en av handläggarna.

– Vi handläggare har inte informerats om att det här skulle kunna bli en grej. Det har det inte pratats om, inte vad jag kan komma ihåg.

Tycker du att man tar det på tillräckligt stort allvar?

– Vad ska man säga? För mig är det en ganska stor grej att alla som kommer att googla mig nu kommer att kunna hitta detta. Är man väldigt högt uppsatt är det kanske negativ publicitet, men det här är ju mer mitt liv.

Enligt uppgifter till DN håller myndigheten möten om situationen under måndagen och tisdagen. Mötena välkomnas av handläggare DN pratat med, men en av dem upplever att man agerar senfärdigt.

– Det är väl möten om hur det här ska hanteras, som de kör nu. Tre månader senare. Att mötena kommer först i nästa vecka känns lite sent, säger en handläggare veckan innan mötena ska äga rum.

MPRT:s generaldirektör Charlotte Ingvar-Nilsson förstår att medarbetarna blir kränkta av publiceringarna om dem.
MPRT:s generaldirektör Charlotte Ingvar-Nilsson förstår att medarbetarna blir kränkta av publiceringarna om dem. Foto: Jessica Gow/TT

Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv, beklagar medarbetarnas upplevelse av bristande stöd.

– Det tycker jag är tråkigt att höra, det är inte något jag känner igen. Jag tycker vi gjort mycket och att vi gör mycket på det här. Vi har utbildningar, vi har möjlighet till diskussioner, vi har diskuterat det här innan och utbildat våra medarbetare i det här innan de sätts att arbeta med de här frågorna, säger hon till DN.

– Samtidigt så förstår jag att man blir ledsen, man blir kränkt, säger Charlotte Ingvar-Nilsson.

Hon säger att myndigheten välkomnar granskning, att man är van vid och hade förväntat sig kritik i samband med det nya redaktionsstödet, men att det som följt varit i en ny omfattning.

– Vi har ju tidigare blivit utpekade som mörkblå aktivister och nu är vi utpekade som vänsterradikala, det varierar lite beroende på vilka som inte gillar våra beslut. Men vi har inte haft den här omfattningen tidigare, under min tid.

– Det här är väldigt tråkigt för oss alla, för myndigheten men framför allt för de som hängts ut. Vi ska tåla granskning men att enskilda medarbetare hängts ut, det är inte roligt helt enkelt.

Och att det nu finns anställda som tycker att stödet från ledningen inte varit vad de hoppats på, vad säger du om det?

– Jag tycker som sagt var att det är väldigt tråkigt att höra och det här är någonting som vi får hantera internt, och vi hanterar det internt. Det här är en fråga som är uppe på dagordningen kontinuerligt nu helt enkelt, säger Charlotte Ingvar-Nilsson.

Kan stödet ha kommit för sent?

– Vi har haft de här diskussionerna tidigare och utbildningar tidigare. Men vi kan naturligtvis alltid göra mer, man kan alltid i efterhand säga att man kunde gjort mer men det är inte så att vi är nyvakna och har tagits på sängen.

Charlotte Ingvar-Nilsson säger att man ännu inte upplevt den publicerade kritiken som varken hat eller hot och att det inte funnits något att polisanmäla, men tycker att artiklarna är missriktade.

– Som vi påpekat ett antal gånger, det är inte så att det är handläggarna som beslutar utan det är Mediestödsnämnden, säger hon.

– Mina medarbetare har gjort ett fantastiskt arbete med att snabbt få ut de här stödpengarna som var så viktiga och som skulle gå ut under en väldigt kort tid. Normalt sett fördelas ungefär 700 miljoner i mediestöd och presstöd, men förra året var det 1,4 miljarder, alltså den dubbla summan.

Ola Sigvardsson, Allmänhetens Medieombudsman har tagit del av innehåll från Newsvoice och Nya Dagbladet. I en kommentar till DN skriver han:

”Newsvoice är sedan i oktober 2020 medlem av det medieetiska systemet. Jag vill därför inte yttra mig specifikt om en publicering som kan komma att hamna på mitt bord. Rent generellt kan jag säga att exponera enskilda tjänstemän utan ledande ställning i en del tidigare ärenden har lett till fällning.”

DN har sökt de ansvariga för Newsvoice. Nya Dagbladet avböjer att kommentera.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt