Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 07:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/att-lasa-sally-rooney-ar-att-stiga-ner-i-samtidens-strom-och-fraga-sig-om-det-finns-en-framtid/

BÖCKER | RECENSION

Att läsa Sally Rooney är att stiga ner i samtidens ström och fråga sig om det finns en framtid

Den irländska författaren Sally Rooney fick 2017 ett omedelbart genombrott med debutromanen "Samtal med vänner".
Den irländska författaren Sally Rooney fick 2017 ett omedelbart genombrott med debutromanen "Samtal med vänner". Foto: Ellius Grace

”Vackra värld, var är du” är inget mindre än ett försök att skriva en roman som på 2020-talet gör vad Tolstoj och de andra stora berättarna gjorde på 1800-talet. Sally Rooney vill skriva fram världen vi lever i så att den framstår som på en gång välbekant och främmande, skriver Ingrid Elam.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Det börjar som på film i Sally Rooneys nya roman: en ung kvinna sitter i en hotellbar, vit blus, håret bakom öronen. Hon tittar på sin mobil, in kommer en man som också tar fram en telefon och sedan ser sig omkring tills han får syn på henne och frågar om hon är Alice. Tinder behöver inte ens nämnas, vi fattar ändå. Attraktion vid första ögonkastet går numera via skärm.

Så vad ska vi förvänta oss efter denna inledning, ett synopsis som redan från början flaggar för en tv-serie som ”Normala människor”, baserad på Rooneys förra roman? Men nej, de två, Alice och mannen går hem till henne, men det blir inget av kvällen, han går igen. I stället hamnar vi i ett långt mejl till Eileen där Alice diskuterar allt möjligt, högervridningen, miljöpolitik, döda språk och klassamhället som det uppenbarar sig i närbutiken, där ena halvan av befolkningen handlar dyr mat förpackad i engångsplast, medan den andra sliter med att tillverka, packa in, frakta och packa upp samma färdigmat. Så en kort upplysning om att hon dejtat en man som arbetar på ett lager innan mejllet slutar med ett citat ur Rilkes dikt ”Höstdagar”. Kram, kram.

I nästa filmklipp flyttas vi från Irlands västkust till Dublin, ett kontor i centrala stan, en ung kvinna, grå tröja, mörkt hår, skrollar genom en text på sin dator, det är åter Alices väninna Eileen, redaktör på en litterär tidskrift, som snart går på lunchrestaurang och där får syn på sin vän sedan tonåren, juridisk rådgivare för en liten vänstergrupp i parlamentet. På scenen följer ett nytt långt mejl, nu från Eileen till Alice, där hon berättar att hon läst på Wikipedia om en sofistikerad högkultur i östra Medelhavet som plötsligt gick under på 1500-talet. Därifrån, knappast ”helt orelaterat” som Eileen påstår, till funderingar kring barnlöshet – och så vidare i ett meandrande tankeflöde.

”Vackra värld, var är du” av Sally Rooney.
”Vackra värld, var är du” av Sally Rooney.

Fyra huvudpersoner, två par som inte riktigt vet om de är eller vill vara par, där har vi utgångsläget för en roman som växlar mellan rappa dialogscener och djuplodande mejlkonversationer, allt väl omhändertaget i Helena Fagertuns tonsäkra översättning. Vad handlar det om? Sex och vänskap. Och världen vi lever i. Den som läst Rooneys tidigare romaner kommer att känna igen sig i den kombinationen. Sexskildringarna är många, detaljerade och ömsinta, men ger en lite oroande känsla av att sex inte följer på åtrå utan är något man tar till när man är ledsen och behöver tröst. Så är det också helt naturligt att ligga med en vän och nästa kväll gå ut med sin dejt.

Sex och vänskap må vara dekadent att ägna energi åt ”när den mänskliga civilisationen står på randen till kollaps”, som Eileen påpekar i ett mejl till Alice. Men erotiken är bara en dräkt att klä samtidsromanen i, så som 1800-talet gjorde äktenskaps- och familjeromanen till en täckmantel för sin tids skildringar av krig och politik. Då stod ”den mänskliga civilisationen” inför våldsamma omvälvningar, nu frågar sig de fyra i Rooneys roman när världen tog slut.

Associationen till 1800-talet är inte tagen ur luften utan ur boken. Alice är framgångsrik författare, en rik 30-åring som har svårt för sin egen tids litteratur eftersom hon känner de flesta som skriver från bokmässor och förlagsfester. Riktigt bra romaner, resonerar Alice, väcker i stället för igenkänning vår medkänsla och vårt begär.

Jag vill ju att det ska gå väl för de fyra, att allt det som ställer upp hinder för deras begär ska lösas upp som dimma i morgonsolen

De exempel på goda romaner Alice tar är alla mer än hundra år gamla och alldeles mot slutet nämner Eileens vän att han en gång sökte sommarjobb på hennes föräldrars bondgård för att han just läst ”Anna Karenina” och ville vara som den jordnäre Levin. Hans bekännelse till litteraturens inverkan på våra liv passerar obemärkt, men den kastar onekligen ett klargörande ljus över Rooneys egen ansats: ”Vackra värld, var är du” är inget mindre än ett försök att skriva en roman som på 2020-talet gör vad Tolstoj och de andra stora berättarna gjorde på 1800-talet: skriva fram världen som vi lever i så att den framstår som på en gång välbekant och främmande – och väcka vår medkänsla med gestalterna.

Och visst lyckas hon: jag vill ju att det ska gå väl för de fyra, att allt det som ställer upp hinder för deras begär ska lösas upp som dimma i morgonsolen. Att läsa denna roman är att stiga ner i samtidens ström och uppleva hur det är att vara trettio någonting och fråga sig om det finns någon framtid – samtidigt som livet pågår fullt av vardagliga sysslor, vänskap och sex.

Läs mer:

Sally Rooney: ”Kändisskap uppstår ofta utan personens samtycke”

Sandra Stiskalo: Sally Rooney tar risken att framstå som otacksam

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt