En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-31 02:33
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/bingo-sa-blev-bingolotto-en-av-svensk-tv-historias-storsta-succeer/
Det gyllene 90-talet är ett minne blott för Bingolotto. Nu råder vikande försäljning och hård konkurrens från strömningstjänster och andra kanaler.
Men när man på lördagen firar 30 år gör man det trots allt som ett av svensk tv-historias mest framgångsrika program.
– Jag kände från början att här finns det möjlighet till succé, säger Leif ”Loket” Olsson som ledde programmet under storhetstiden.
Någon gång runt slutet av 1980-talet lär Gert Eklund ha slagit näven i bordet och ropat ut: ”Om inte folk kommer till bingohallarna så får fan bingohallen komma hem till folk.”
Eklund, som under en tid hade haft idén om Bingolotto i huvudet, var då chef på Västsvenska idrottsförbundet. Han hade insett att de blödande bingohallarna inte skulle räcka till och att förbundet behövde nya intäktskällor. Han hade insett att det behövdes en förändring.
Och vilken förändring det blev.
När Bingolotto firar 30 år på lördagen är det som ett av svensk tv-historias mest framgångsrika program någonsin.
Höjdpunkterna är många. Rikspremiären i TV4 1991. Första uppesittarkvällen 1995. Färgfemmans premiär 1996.
Programmet har gått hand i hand med dansband men även lockat världsartister som Dolly Parton, David Bowie och Ricky Martin.
De små ögonblicken var lika viktiga som de stora. Som när Leif ”Loket” Olsson, den kanske allra mest profilstarka av alla programledare, skulle dela ut glasögon till Bengt med familj. ”Hur många barn har ni?” undrade ”Loket”. ”Nio”, svarade Bengt. ”Halvblinda allihop”.
– Det var samtalen som var det roliga. Samtalen och enkel musik. Och sen hade vi Bingoberra och Bingolotta som var väldigt viktiga. De är borttagna nu tyvärr. Kanske kommer de med i programmet på lördag, jag vet inte, säger ”Loket”, när DN når honom på fredagen.
Han värvades av Gert Eklund själv, hjärnan bakom det hela.
– Gert hade varit i Danmark och sett bingo på lokal-tv, sen ringde han mig och sa ”fan kan du tänka dig att bli programledare för bingo i tv”? Så vi åkte dit och tittade och när vi kom hem tänkte vi ”jomen det ska nog kunna gå”. Men vi kände att vi fick hitta på något med lådor, vi kan inte bara spela bingo, vi måste ha lite roligt också. Så började det.
”Loket” ledde programmet under guldåren 1991-1999, men säger att han inte tänker särskilt mycket på den tiden.
– Men det var en fantastisk start. Jag kände ju från början att här finns det möjlighet till succé men att det skulle hålla på i 30 år, det trodde man inte, säger ”Loket”.
Om Bingolotto i dag säger han att det aldrig kan bli samma som det en gång var.
– Det fungerar ju. Men det är klart att det inte är samma. Det blir ju aldrig det. Jag sa förut att så länge Ingvar Oldsberg orkar hålla på så tror jag det kommer att fungera. Dagen efter fick han sparken. Men nu kan jag nästan säga samma sak om Lotta Engberg.
Till en början var Bingolotto en strikt lokal angelägenhet. Tre förinspelade pilotavsnitt sändes 1989 i ”Kållevisionen”, med bara ett femtiotal sålda lotter.
När programmet gick över till att sända direkt fick man en rejäl skjuts och redan hösten 1989 såldes 3.000 lotter.
TV4, då nystartad – och rikstäckande – högg på formatet, och premiärsände Bingolotto via marknätet den 19 oktober 1991.
Nästkommande 10 år var en enda lång framgångssaga. Som mest satt drygt tre miljoner svenskar framför tv-apparaterna. Kanalutbudet var begränsat och den enda riktiga konkurrenten om den svenska tv-publiken var Dallas.
– Den tidens tv-utbud gjorde att det blev så otroligt uppskattat av tittarna. Och att det hänger ihop från idrottsföreningarna hela vägen till mötet med publiken i soffan. Man älskar att se människor som blir lyckliga, och det finns en spänning i det att man kan vara en av de riktig lyckligt lottade. Det var engagerande tv. I allt det där blir det en upplevelse med fantastiska dramaturgiska höjdpunkter, säger TV4:s kanaldirektör Fredrik Arefalk.
Lotter i tusental skickades ut till föreningar och idrottslag över hela landet, som själva fick sköta försäljningen i utbyte mot hela överskottet.
– Det är något som folkrörelsen har skapat i Sverige, den här lilla när-demokratin där man kan skapa det bästa för sin förening. Det hade en kolossal genomslagskraft för oss, vi sålde mellan 10 000-25 000 lotter i veckan när det var som mest hysteri, säger Stefan Albrechtson, klubbdirektör i IK Sävehof, en av Sveriges allra största handbollsklubbar.
Klokt nog satte man inte sprätt på pengarna, fortsätter han, utan använde intäkterna för att bygga Partille arena.
– Vi fick en egen hall för oss själva och den ligger som en stark grund till vår verksamhet. Så man kan säga att Bingolotto har varit en del i de stora framgångar vi har haft, säger Stefan Albrechtsson.
Sedan starten har över 17 miljarder kronor gått via Bingolotto till det svenska föreningslivet. Men dess avtryck sträcker sig förbi siffror och tabeller, säger Hans Sahlin, vd på föreningslivets eget spelbolag Folkspel som äger varumärket Bingolotto.
Konceptet är djupt rotat i föreningslivet och därigenom också det svenska folkhemmet, menar han.
– Jag tror inte man kan förstå vilken betydelse föreningslivet har för den gemene svensken. Vad är mer demokratiskt i det svenska folkhemmet? Även om du aldrig tittar på Bingolotto, om du bor i storstad eller på landsbygd, så finns det ett genuint vurmande för det svenska ideella föreningslivet.
Resan till 30 har inte varit spikrak.
Efter tio år av tv-mässig dominans infann sig en viss trötthet hos det svenska folket. Föreningarna orkade inte när efterfrågan minskade och det blev inte lika självklart för eldsjälarna att i timmar sälja lotter utanför Åhléns en fredag eftermiddag.
Föreningar anklagades för att tvinga barn att sälja Bingolotter och kritik hördes från föräldrar som i sin tur kände press att köpa de lotter som blev över, vilket fick Riksidrottsförbundet att klargöra att det faktiskt var frivilligt att sälja. Röster höjdes om spelbolag verkligen kan ha goda avsikter.
Samtidigt ökade konkurrensen om tv-publiken, och ytterligare utmaningar mötte man i omställningen mot det digitala.
I dag är man långt ifrån 90-talets försäljningssiffror och även om uppesittarkvällen den 23 december och specialsändningarna under högtiderna är storsäljare, är vägen tillbaka till guldårens resultat lång.
Betydelsen för föreningslivet är dock fortfarande påtaglig och tittarsiffrorna har hjälpts av en pandemi som håller folk hemma.
– Man kan jämföra den effekten med finanskrisen i början av 90-talet. Den gjorde att Bingolotto ökade, att köpa dig en lott och leva på drömmen och dessutom få en väldigt trevlig stund framför teven, säger Hans Sahlin på Folkspel.
När han pratar om just betydelsen av Bingolotto minns han en berättelse från i somras. Folkspel hade bestämt sig för att sända Bingolotto även på midsommar. Vem tittar på tv den ljusaste dagen på året? löd de omedelbara reaktionerna.
– Men vi bestämde oss för att köra ändå.
Några dagar efter sändningen var en av Folkspels säljare inne på en Ica-butik i Trollhättan för att prata med personal och fylla på med lotter.
– Då kommer en gammal farbror fram och säger: ”Du jobbar la på Bingolotto eller?”, återger Hans Sahlin med perfekt dialekt.
– ”Det stämmer”, svarar säljaren. Då säger farbrorn att ”jag har suttit ensam varenda högtid de senaste åren. Det har varit jul, nyår, påsk och nu även på midsommar, och där finns ni. Jag ville bara säga stort tack för alla de som inte har någon att fira med.”
Drygt 30 år efter att Gert Eklund kläckt idén om att spela bingo på tv lever konceptet vidare. Det gyllene 90-talet är ett minne blott men programmet har en självklar plats i svensk tv-historia – och kanske även i dess framtid.
