Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-24 19:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/cate-blanchett-det-finns-mycket-oforlost-vrede-i-sparen-av-metoo/

FILM

Cate Blanchett: ”Det finns mycket oförlöst vrede i spåren av metoo”

Cate Blanchett på filmfestivalen i Venedig.
Foto: Alamy

VENEDIG. Cate Blanchett har segervittring på Lido efter sin majestätiska roll som manipulativ stjärndirigent i hyllade ”Tár”. Helena Lindblad har träffat den australiska stjärnan och pratat om metoo, cancelkultur och maktstrukturer i den klassiska musikvärlden.

För snart 25 år sedan kom Cate Blanchett till Venedig första gången med ”Elizabeth” där hon gjorde ett oförglömligt porträtt av 1500-talsregenten som ”gifte sig med England”. Nu är den australiska Hollywoodstjärnan tillbaka på Lido med ännu ett majestätiskt porträtt i helfigur av en kvinna med enorm makt i sin värld.

I Todd Fields magnetiska ”Tár” spelar Blanchett en fiktiv stjärndirigent som har mentorn Leonard Bernstein i ryggen, står på toppen av sin karriär som hyllad kompositör och är den första kvinnliga chefsdirigenten för prestigefulla Berlins symfoniorkester. En krävande inspelning av Mahlers femte symfoni står för dörren. Lydia Tár är förvisso gift med orkesterns kvinnliga konsertmästare (spelad av tyska Nina Hoss) men är betydligt mer trogen sin maktposition – som hon utnyttjar vilt privat – än sin fru.

Att lära sig dirigera trovärdigt var den minsta utmaningen med ”Tár”, berättar Blanchett.

– För mig handlar ”Tár” egentligen inte så mycket om själva dirigerandet. För Lydia är det som att andas. Det gällde att hitta rätt sätt att andas helt enkelt. Men det är klart att jag studerade många dirigenter som jag blev rätt besatt av, från Carlos Kleiber som hade en så plågad och ambivalent inställning till sitt arbete – till kvinnor som Antonia Brica, Marian Alsop och min landsmaninna Simone Young, säger Cate Blanchett på ett hotellrum med havsutsikt på festivalön Lido.

Cate Blanchett i ”Tár”.
Foto: Focus Features

Hon är klädd i vit sommarkostym som elegant speglar de dyrbara måttsydda kostymer som hennes rollfigur bär i filmen. Talar entusiastiskt med en röst som ligger lite högre än Lydias djupa röst.

– Det viktigaste var att förstå strukturerna i den klassiska världen och hur orkestrar fungerar. Det var så intressant att följa utvecklingen, från den autokratiska tiden när dirigentens ord var lag och sedan över Berlinmurens fall då mer demokratiska tendenser började sippra in i den här världen också. Det är klart att den klassiska musikvärlden fortfarande handlar mycket om kanon och hierarkier men dynamiken har helt klart ändrats.

Hennes rollfigur Lydia Tár står mitt i den processen, och hamnar inte oväntat i blåsväder när hon inte bara manipulerar yngre kvinnor för sina egna behov utan även trycker ner elever som ifrågasätter kanon, som Bach, av identitetspolitiska skäl.

Var det dags för ett omvänt metoodrama?

– Det finns väldigt mycket oförlöst vrede att utforska i spåren av metoo, och det är något som vi är långt ifrån färdiga med. Systemet måste fortfarande ändras i grunden. Cancelkulturen är en del av den här processen. Men för mig är det ändå bara en aspekt av ”Tár”.  Todd, som även skrivit manus, gjorde en enorm research för filmen och jag tycker han har hittat minerad mark som är väldigt spännande.

På den numera klassiska frågan om man kan skilja upphovsman från verk, svarar Blanchett med en anekdot från tidigt nittiotal när hon just hade gått ut scenskolan i Australien.

– Det är på många sätt en generationsfråga. Som 22-åring fick jag en roll i en uppsättning av David Mamets ”Oleanna” och var full av starka åsikter om kön och makt. Första gången jag läste pjäsen kastade jag den i väggen. Andra och tredje gången också. När vi till slut spelade den så blev den en otroligt spännande och utmanande debatt bland publiken. Och säkert en hel del skilsmässor, skrattar Blanchett.

Cate Blanchett på filmfestivalen i Venedig.
Foto: Luigi de Pompeis/Alamy

– Lärdomen av det är att om vi ska undvika allt som är kontroversiellt eller störande i konsten, eller upphovsmän som betett sig tveksamt, så går vi miste om mycket, såväl upplevelser som en betydande kritisk debatt. Gud vet vad som pågick i Picassos studio men ”Guérnica” är ändå ett av världens viktigaste konstverk, och så vidare.

Vad handlar ”Tár” framför allt om, för dig?

– Det är nästan svårt att säga, det finns så många lager i den. Lydia är både förövare och offer för ett system där män varit kungar så länge att hon hela tiden måste visa att hon duger. Men jag vaknade i morse och tänkte att den framför allt är en meditation över makt., säger hon och utvecklar:

– Det handlar inte bara om institutionell makt utan även kreativ. Dirigenter kallar ofta orkestern för sitt instrument, men samtidigt handlar det om många olika individer, menar Blanchett som fått spaltmeter med beröm för sin rolltolkning.

Chansen att hon vinner skådespelarpriset i Venedig är stor och anses redan ha en biljett till Oscarsgalan som i en liten ask.

– ”Tár” skildrar det trendbrott som sker i en värld där kollektivet varit hierarkiskt styrt men där individen och hur man identifierar sig själv blivit en ny maktfaktor, säger hon.

Cate Blanchett på filmfestivalen i Venedig.
Foto: Giorgio Zuchiatti

Efter att länge ha drivit teater i Sydney tillsammans med maken Andrew Upton kan hon lätt identifiera sig med den institutionella makten, men personligen är hon mer intresserad av makt på det kreativa planet och hur man förmedlar det till andra.

– Ofta är det mest kreativa man kan säga ”Jag vet inte, ännu” när folk kräver svar. Men det är en lustig skillnad beroende på vem som säger det. Om en manlig regissör säger det så tycker folk att det är spännande. Men om det är en kvinnlig regissör så blir folk bara nervösa, ha ha.

– Det är en sak jag verkligen uppskattar med ”Tár”. Den ställer frågor, men dömer inte.

Ämnen i artikeln

Film
metoo

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt