Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-14 22:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/christian-azar-fragan-ar-om-dagens-klimatdomar-ar-miljoeffektiva-skriver-christian-azar/

KULTURDEBATT

Christian Azar: Frågan är om dagens klimatdomar är miljöeffektiva

Bild 1 av 2 Nyligen beslutade en domstol i Nederländerna att Shell måste minska sina utsläpp med 45 procent till 2030.
Foto: Vuk Valcic/TT
Bild 2 av 2 Christian Azar.
Foto: Erik Wallnér

Klimatrörelsen jublar när domstolar ålägger företag och aktörer att minska sina utsläpp. Men det finns risker med att låta domare, och inte folkvalda, besluta om klimatet, skriver fysikern och klimatforskaren Christian Azar.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det drivs allt fler klimatmål i domstolar. Nyligen beslutade till exempel en domstol i Nederländerna att Shell måste minska sina utsläpp med 45 procent till 2030. Beslutet gäller inte bara utsläppen från Shells egna anläggningar, utan också utsläppen som uppstår när kunder använder de produkter Shell säljer, till exempel bensin och diesel. Beslutet gäller för Shells verksamhet inte bara i Nederländerna utan i hela världen. Det är på många sätt en game changer.

Stora delar av klimatrörelsen jublar. Men hur ska man se på den här utvecklingen? På många sätt är den så klart positiv, och det går verkligen att argumentera för att klimatet är en rättighetsfråga där domstolar kan och bör spela en viktig roll.

I dag är det möjligt för ett land, säg USA eller Kina, att släppa ut stora mängder koldioxid som kommer att drabba andra länder, säg Bangladesh eller Egypten, genom den höjning av havsnivån som följer i utsläppens spår. Och att det får ske utan konsekvenser kan knappast anses rimligt. Jag har personligen inte rätt att ta min grannes hus. Varför ska en stat få släppa ut så mycket koldioxid att miljontals hus kommer tas av havet i andra länder?

Flera debattörer har också uttryckt sympati för de framsteg som rör internationell rätt, klimat och mänskliga rättigheter, speciellt för kommande generationer vars röster ju av naturliga skäl inte hörs i det nuvarande demokratiska systemet. Här kan man med fördel läsa Frank Biermanns, professor med inriktning på globala governance-frågor, intressanta reflektioner om en nylig tysk klimatdom.

Men är den här utvecklingen endast positiv? Det som sker nu väcker ett antal intressanta frågeställningar kring hur politiska våra domstolar bör vara. Det vi bevittnar kan nämligen innebära början på en förflyttning av makt från politiken till domstolarna.

Är det något man bör bejaka? Vad blir konsekvenserna i förlängningen? Om domstolar med icke-folkvalda domare fattar beslut som är av djupgående politisk natur vad innebär det för demokratin?

I USA får ibland domstolsväsendet ett avgörande inflytande över vad vi normalt ser som politiska frågor, ett exempel är abortlagstiftningen. Det gör att det blir viktigt vilken domare som sitter på vilken post och man kan emellanåt närmast förfasas över hur presidenter utser domare med politiska förtecken.

Finns det inte en risk att en sådan utveckling drivs fram också här om domstolar fattar allt fler klimatbeslut. Borde det inte vara våra folkvalda som fattar just dessa beslut?

Nu kan man alltid säga att eftersom politikerna inte inför en tillräckligt ambitiös politik så är det bra om domstolarna gör det åt dem. Men är inte det rimliga i en demokrati att människor röstar bort dem som fattar dåliga beslut, snarare än att domstolar förklarar svaga klimatambitioner olagliga?

Jag har inte svar på alla dessa frågor, men jag tror att det är viktigt att de ställs. Vi ska komma ihåg att en del forskare och aktivister menar att vi i princip måste ändra vår livsstil och våra samhällen i grunden om vi ska klara klimatmålen. Det är alltså stora frågor som står på spel.

Det finns avslutningsvis en annan problematik med Shelldomen. Domstolen i Haag har här ålagt ett enskilt företag, Shell, att vidta åtgärder samtidigt som andra inte åläggs några åtgärder. Är det rimligt? Vad innebär det för principer om likabehandling och konkurrensneutralitet mellan olika företag? Andra oljebolag kan ju sälja på den nederländska och europeiska marknaden utan motsvarande krav. På vilket sätt är det här rimligt, rättvist? Ja, är det ens effektivt?

Shell skulle i princip kunna sälja av hälften av sin verksamhet till ett oljeföretag i något annat land. Utsläppen skulle då halveras från just Shell men de totala utsläppen skulle inte påverkas över huvudtaget.

Läs mer:

Björn Wiman: När klimatförnekarna kastar masken

Maciej Zaremba: Låt oss vara rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta

Ämnen i artikeln

Kulturdebatt
Klimatet
Miljö

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt